Oppositionen har länge anklagat Venezuelas auktoritäre ledare Nicolás Maduro och hans styre för olika former av korruption.
Misstankarna om att flera framstående regeringsmotståndare låtit sig mutas av en korruptionsanklagad affärsman är därför särskilt pinsamma för oppositionen.
Det är armando.info , en prisad venezuelansk sajt för undersökande journalistik, som rapporterar att nio ledamöter i det oppositionskontrollerade parlamentet kontaktat colombianska och amerikanska myndigheter för att försöka få dem att inte utreda och vidta åtgärder mot affärsmannen Carlos Lizcano.
Skrev brev
Den colombianske affärsmannen uppges ha samarbetat med landsmännen Alex Saab och Álvaro Pulido – som misstänks för att driva ett korruptionsnätverk som profiterar på Venezuelas statligt subventionerade matprogram. USA införde i juli sanktioner mot Saab och Pulido med anledning av anklagelserna.
Men de nio parlamentsledamöterna har skrivit brev till USA:s finansdepartement och Colombias åklagarmyndighet där de hävdar att Lizcano inte har någonting med Saab eller Pulido att göra , enligt armando.info. Uppgifterna fick en sammanbiten oppositionsledare att i söndags kalla till presskonferens.
– Det är oacceptabelt att använda en statlig institution för att försöka tvätta rent byken på tjuvar och korrupta personer som har plundrat Venezuela, sade Juan Guaidó och tillade att det är sannolikt att ledamöterna tagit emot mutor i utbyte mot att skriva breven.
De nio politikerna tillhör tre olika oppositionspartier. De har nu stängts av från sina poster och satts under utredning.
Profit på mat
Misstankarna kring det statligt subventionerade matprogrammet, som sjösattes av den hårdföre socialistledaren Nicolás Maduros styre 2016, riktades från början främst mot regeringsföreträdare. Enligt anklagelserna ska regeringen ha gett Alex Saab och Álvaro Pulido övervärderade kontrakt för matleveranser som personer inom korruptionsnätverket sedan profiterat på.
USA:s finansdepartement har tidigare infört sanktioner mot tio personer med anledning av detta, däribland tre av Maduros styvsöner.
Juan Guaidó utropade sig i januari till interimspresident och har erkänts som landets legitime ledare av flera länder med USA i spetsen. Men Maduro har vägrat att släppa sitt grepp om landet. De senaste månaderna har oppositionen splittrats på nytt och Guaidós uppmaningar till protester har fått långt mindre gehör än i början av året.
Mattias Mächs/TT
Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj 2018. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.
Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interrimspresident med hänvisning till att Maduro inte längre kan betraktas som landets legitime ledare.
Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.
En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.
Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.
Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.
Källa: Landguiden/UI