Under hot om en misstroendeförklaring utlyste statsministern Mette Frederiksen (S) folketingsval. Tisdagen den 1 november ska valet hållas och Frederiksen öppnar för en regering över blockgränsen.
Det är tid för att pröva en ny regeringsform i Danmark, säger hon.
– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten, säger Frederiksen.
– Vi är redo till både kompromisser och till samarbete, fortsätter hon.
Nobbas av Venstre och Konservative
Men tankarna på en regering över blockgränsen får tummen ner av de stora borgerliga partierna.
– Jag går på val på att bli Danmarks nästa statsminister i en ny borgerlig-liberal regering, säger Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.
– Vi kan gott samarbeta kring överenskommelser, men jag kan inte se att vi ingår i en regering tillsammans, säger Konservative Folkepartis ledare Søren Pape Poulsen, som också sagt att han är en statsministerkandidat.
Mette Frederiksen kommenterade senare under onsdagen beskeden från de blå partierna.
– Jag tycker att det är synd att man avvisar det så bombastiskt, säger Frederiksen.
Hon ser sig själv som den självskrivna statsministern om S ingår i en framtida regering.
– Jag har lett Danmark i mer än tre år nu med kriser och jag menar att jag därför är den bästa statsministern, säger S-ledaren.
Den tidigare migrationsministern Inger Støjberg bildade i somras det nya partiet Danmarksdemokraterne, som i mätningar fått runt nio procent. Støjberg, tidigare Venstre, säger att hon inte har något förtroende för Frederiksen som statsminister.
"Utesluten som statsminister"
– Hon är utesluten som statsminister för oss, vi går till val på en blå statsminister, säger Støjberg till Danmarks Radio.
En opinionsmätning från Voxmeter visar att det röda blocket får 86 mandat och det blå blocket 85 mandat, men då är inte det nya partiet Moderaterne inräknat.
Partiet är bildat av Lars Løkke Rasmussen, tidigare statsminister och partiledare för borgerliga Venstre, och han har hela tiden sagt att Moderaterne är ett mittenparti.
Han ville inte säga vilken statsministerkandidat partiet ska peka på, men Løkke Rasmussen gillade Frederiksens besked om en vilja att bilda en regering över blockgränsen.
– Hon lät ju helt och hållet som ett eko från det jag själv sade i den förra valrörelsen (2019), säger Lars Løkke Rasmussen, vars parti balanserar på folketingets spärrgräns på två procent.
"Tiderna är svåra"
Statsminister Frederiksen kallar det kommande valet för ett "trygghetsval". Främst med tanke på de oroliga tiderna i omvärlden.
– Danmark är ett fantastiskt land, men tiderna är svåra. Det är krig i Europa och ekonomisk osäkerhet, säger Mette Frederiksen.
Radikale Venstre, Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti har agerat stödpartier till den S-ledda enpartiregeringen sedan valet 2019.
Enhedslisten kallar det för ett "stort fel" att sträcka ut handen till de borgerliga partierna medan Radikale Venstre uppger att det är i linje med partiets önskemål.
– Vi pekar på Mette Frederiksen som statsminister för en bred regering, säger partiledaren Sofie Carsten Nielsen.
Fakta: Folketingsval
Danmark har ingen fast valdag utan det är statsministern – för denna mandatperiod Mette Frederiksen (S) – som utlyser när valet ska hållas. Normalt sett ska det ske tre till fyra veckor innan den tänka valdagen.
Ett folketingsval måste dock hållas senast fyra år efter det senaste valet. För denna mandatperiod löpte tidsfristen ut den 4 juni 2023.
Radikale Venstre – ett av tre stödpartier till S-regeringen – ställde i somras som krav att ett val skulle utlysas i samband med att folketinget öppnades den 4 oktober – annars skulle partiet väcka omröstning om misstroende mot regeringen.
Kravet på val kom i samband med att Radikale Venstre i somras valde att inte stötta tillsättandet av en oberoende granskning av minkkommissionens rapport. En sådan granskning hade i sin tur kunnat ligga till grund för ett riksrättsåtal mot statsministern eller någon annan person för hanteringen av det lagvidriga beslutet att massavliva landets 15–17 miljoner minkar under pandemin.
Fakta: Danska opinionen
Så här fördelades de danska väljarnas stöd i opinionsinstitutet Voxmeters mätning som publicerades den 3 oktober. Inom parentes är resultatet vid valet i juni 2019.
Socialdemokratiet 25,3 procent (25,9).
Socialistisk Folkeparti procent 8,8 (7,7)
Radikale Venstre 6,0 procent (8,6)
Enhedslisten 8,0 procent (6,9)
Alternativet 1,5 procent (3,0)
Frie Grønne 0,4 procent (0,3)
Venstre 15,5 procent (23,4)
Konservative 11,0 procent (6,6)
Dansk Folkeparti 3,3 procent (8,7)
Liberal Alliance 4,2 procent (2,3)
Kristendemokraterne 0,7 procent (1,7)
Nye Borgerlige 4,7 procent (2,4)
Moderaterne 2,2 procent (nytt parti)
Danmarksdemokraterne 8,4 procent (nytt parti)
Om mätningen: 1 001 personer intervjuades mellan 26 september och 2 oktober. Endast personer som svarat att de kommer att rösta i ett folketingsval har räknats med. Knappt 24 procent av de tillfrågade sade att de antingen tvivlade om sitt partival, uppgav att de inte skulle rösta, att de skulle rösta blankt eller att de inte var röstberättigade.
Källa: Voxmeter