Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker skakar hand med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i Luxemburg. Bild: Francisco Seco/AP/TT

Utbuad Boris i Luxemburg

Genombrotten låter fortsatt vänta på sig sedan Boris Johnson träffat EU-basen Jean-Claude Juncker i Luxemburg.
Lunchen kallas för "konstruktiv" – men besöket slutade i burop.

Torsk och kantareller stod på menyn när kommissionsordförande Juncker träffade Johnson.

Det tycks dock inte ha varit tillräckligt för att ordna något genombrott i brexitkrisen.

– Trevligt möte. Förhandlingar går vidare i högsta fart, sade Juncker efteråt, enligt taleskvinnan Mina Andreeva.

I ett formellt uttalande påpekades samtidigt att Bryssel fortfarande väntar på klara besked från London.

"Det är Storbritanniens ansvar att komma fram med juridiskt fungerande lösningar som är kompatibla med utträdesavtalet. Ordförande Juncker betonade att kommissionen fortsatt är villig och öppen att utreda om sådana förslag uppfyller målet med nödlösningen. Ännu har inte några sådana förslag gjorts", hette det från EU-kommissionen.

Dagliga samtal

Från Johnsons sida uppgav en talesman för premiärministern att mötet varit "konstruktivt".

"Premiärministern bekräftade återigen att han står bakom Långfredagsavtalet (om fred i Nordirland) och han är fast besluten att nå ett avtal utan nödlösning som det brittiska parlamentet kan ge sitt stöd", meddelades i ett utskick från det brittiska regeringskansliet.

"Premiärministern upprepade också att han inte tänker be om en förlängning (av förhandlingstiden med EU) och kommer att leda Storbritannien ut ur EU den 31 oktober".

Förhandlingarna ska nu snabbas upp ytterligare.

"Ledarna kom överens om att diskussionerna behöver intensifieras och att möten snart ska ske på daglig basis", meddelade det brittiska regeringskansliet.

Avgörande dagar?

Efter lunchen med Juncker gick Johnson vidare för att träffa även sin luxemburgske kollega Xavier Bettel. Den efterföljande presskonferensen skippade han däremot – sedan området intill varit fullt av högljudda och buande antibrexitdemonstranter.

– Stick iväg, Boris! Lämna våra rättigheter i fred! hördes bland annat från de brittiska EU-anhängarna på plats.

Bettel fick hålla presskonferens på egen hand och var tydlig i sin kritik mot Storbritanniens oförmåga att bestämma sig.

– Vi behöver mer än bara ord. Vi behöver skriftliga förslag. Klockan går, sade Bettel.

– Man kan inte hålla framtiden som gisslan för korsiktig politisk vinnings skull. Nu är det upp till premiärminister Johnson. Han har det brittiska folkets framtid i sina händer. Det här är en mardröm. Folk behöver klara besked, sade Bettel.

Politisk vilja?

Kort därpå sade Johnson till brittiska journalister att det finns "en god chans" att få till stånd ett utträdesavtal med EU men att det i så fall "kräver agerande" från EU-sidan.

Boris Johnson har på förhand målat upp de närmaste dagarna som avgörande för hans möjligheter att nå ett avtal om brexit.

"Om vi kan göra tillräckliga framsteg de närmaste dagarna har jag för avsikt att åka till det avgörande EU-toppmötet den 17 oktober för att slutföra avtalet som kommer att tillvarata intressen för företag och invånare på båda sidor Engelska kanalen och på båda sidor av gränsen på Irland", skrev premiärministern i tidningen Daily Telegraph på måndagen.

Hans utrikesminister Dominic Raab anser samtidigt att det är EU, inte Storbritannien, som måste börja kompromissa.

– Det handlar inte om vi har fört fram tillräckligt med konkret innehåll. Det handlar om huruvida det finns politisk vilja på EU:s sida för att göra en uppgörelse som jag tror att är i bådas intressen, sade Raab till tv-kanalen Sky News.

Wiktor Nummelin/TT

Storbritannien och EU har egentligen redan kommit överens om ett brittiskt utträdesavtal ur EU, men eftersom det brittiska parlamentet sagt nej till avtalet är läget fortsatt osäkert.

En stor del av det brittiska missnöjet berör den omtalade nödlösning, som för att bevara gränsen öppen mellan Nordirland och Irland skulle kunna hålla kvar hela Storbritannien i ett gemensamt tullområde med EU. Nödlösningen – kallad backstop på brexitengelska – ska visserligen endast användas om ingen annan lösning kan hittas före den 1 januari 2021, men ogillas ändå starkt av många unionister i Nordirland och konservativa i Storbritannien.

De kvarstannande EU-länderna, inklusive Sverige, är dock inte redo att ta bort nödlösningen, om inte ett hållbart alternativ först kan läggas fram.

"Vi har vår position att det här utträdet ska ske under ordnade former och det måste ske med respekt för nödvändigheten att undvika en hård gräns mellan Nordirland och republiken Irland. Vi har sagt hela tiden från EU:s sida att det är upp till London att visa vad man vill ha i stället om man inte kan acceptera den backstop som finns i utträdesavtalet" säger EU-minister Hans Dahlgren (S).