Sonen – Nicolás Ernesto Maduro Guerra men som kallas Nicolasito – har enligt finansdepartementet i Washington roffat åt sig vinster från venezuelanska gruvor, pressat militären att stoppa humanitär hjälp från att släppas in i landet samt varit inblandad i propaganda- och censuraktiviteter. Nu fryses sonens ekonomiska tillgångar i USA och amerikanska individer, företag och institutioner förbjuds att göra affärer med honom.
"Maduro förlitar sig på sin son Nicolasito och andra nära hans auktoritära regim för att upprätthålla strypgreppet på ekonomin och förtrycka Venezuelas folk", säger USA:s finansminister Steven Mnuchin enligt ett uttalande.
Han tillägger att departementet kommer att fortsätta rikta in sig på medskyldiga till "Maduros korruption".
USA och många andra västländer vill få Maduro att avgå och ersätta honom med oppositionsledaren Juan Guaidó.
Maduro har i sin tur stöd av bland andra Ryssland och Kina.
Bakgrund: Läget i Venezuela
Landets alltmer auktoritäre socialistledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez i samband med att denne avled 2013.
I valet 2015 förlorade Maduros socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen. Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj förra året. Men valtagandet var lågt, eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det, och valet har dömts ut av delar av omvärlden som orättvist.
Både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.
Juan Guaidó tillhör oppositionspartiet Voluntad Popular, som leds av Leopoldo López. Då López länge satt fängslad har Guaidó tagit över rollen som den mest synlige oppositionsledaren. Detta skedde i samband med att han i december 2018 valdes till nationalförsamlingens ordförande.
Den 23 januari 2019 svor Juan Guaidó in sig själv som övergångspresident i Venezuela. Han stödde sig på en tolkning av artikel 233 i konstitutionen. Den slår fast att makten tillfälligt förs över till nationalförsamlingens ledare om en nyvald president exempelvis dör eller överger sin position. Oppositionen hävdar att ett sådant maktvakuum råder eftersom man betraktar Maduros nuvarande mandat är illegitimt.
Venezuela sitter på jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars exportintäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner och befolkningen har det mycket svårt.
Källa: Landguiden/UI med flera