Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

För sjunde natten i rad är det konflikter på gatorna i Belfast i Nordirland.
För sjunde natten i rad är det konflikter på gatorna i Belfast i Nordirland. Bild: Liam McBurney/AP/TT

Ungdomar i konflikt med polisen i Nordirland

Konflikterna i Nordirland går in på sin sjunde natt. Ungdomar kastar bensinbomber och sten på polisen, enligt irländska medier.

Polisen ska ha försökt hindra en grupp irländska nationalister från att drabba samman med en pro-brittisk grupp. Oroligheterna inträffade i området kring Springfield Road, innan polisen upplöste grupperingarna. En fotograf Reuters pratat med säger att omkring 100 ungdomar började gå på rad mot en armerad polisbil och att några av dem började kasta stenar.

De upptrappade våldsamheterna har lett till stor oro i grannländerna Storbritannien och Irland, i synnerhet medierapporter om att brittisktrogna så kallade lojalister planerar nya protester i helgen.

– Det här måste få ett slut, innan någon dödas eller skadas allvarligt, har Irlands utrikesminister Simon Coveney sagt till public servicekanalen RTÉ.

Hans premiärminister Micheál Martin har fördömt våldet och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skriver på Twitter att han är djupt oroad.

"Bedrövliga" attacker

Representanter för de stora nordirländska partierna, irländska vänsternationalistiska Sinn Féin och det brittisktrogna nationalkonservativa unionistpartiet DUP – som vanligtvis inte är överens om mycket – verkar hålla med, noterar Reuters.

DUP-ledaren Arlene Foster och ledarna för övriga partier som sitter i regionparlamentet Stormont, höll på torsdagen ett krismöte där bland andra Nordirlands polischef, chefskonstapel Simon Byrne, berättade om säkerhetsläget. Efteråt gjorde politikerna ett gemensamt uttalande där de starkt fördömde oroligheterna.

"Förstörelse, våld och hot om våld är fullkomligt oacceptabelt och oförsvarligt, oavsett vilken oro som må finnas i samhället", hette det.

I synnerhet bensinbombsdådet mot en buss, vars förare skadades, och attacken mot pressfotograf i Belfast framhölls som "bedrövliga", rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Kort efter mötet skulle Stormont, vars ledamöter avbrutit sin påskledighet, samlas.

Växande frustration

Våldsamheterna har skakat Nordirland den senaste veckan med upplopp i städerna Belfast, Derry, Newtownabbey och Carrickfergus, rapporterar tidningen The Guardian. Många har skadats när demonstranter bränt bilar och kastat brandbomber.

– Det här är scener vi inte sett i Nordirland på mycket lång tid och som många människor trodde var förpassade till historien. Nu krävs en kollektiv insats för att minska spänningarna, säger Simon Coveney.

Fördömer våldet

Våldsvågen kommer sedan brittisktrogna luftat växande frustration mot de handelshinder som råder mellan Nordirland och Storbritannien efter brexit.

Dessutom har ilska mot polisen blossat upp eftersom inget åtal väckts mot partiet Sinn Féin för brott mot covid-19-restriktioner i samband med begravningen i fjol av den kände IRA-medlemmen Bobby Storey. Beslutet har fått Sinn Féins politiska motståndare DUP att kräva den regionala polischefens avgång.

Sinn Féin anklagar i sin tur DUP för att spä på spänningarna med sitt starka motstånd mot de nya handelsreglerna och kraven på polischefens avgång.

En del av våldsamheterna uppges ha kopplingar till kriminella. Och Jonathan Roberts, biträdande chefskonstapel vid den nordirländska polisen, säger att det är troligt att paramilitära organisationer är inblandade i oroligheterna, rapporterar public servicekanalen BBC.

Tina Magnergård Bjers/TT

Ann Edliden/TT

En explosion vid sammandrabbningarna mellan så kallade nationalister och lojalister i Belfast i Nordirland.
En explosion vid sammandrabbningarna mellan så kallade nationalister och lojalister i Belfast i Nordirland. Bild: Peter Morrison/AP/TT
En kapad buss brinner på Shankill Road i västra Belfast i Nordirland sedan brittisktrogna lojalister satt eld på den.
En kapad buss brinner på Shankill Road i västra Belfast i Nordirland sedan brittisktrogna lojalister satt eld på den. Bild: Peter Morrison/AP/TT

Nordirland exploderade i slutet av 1960-talet i upplopp och våldsamheter mellan Londontrogna unionister och Irlandsvänliga republikaner. På båda sidor fanns militanta rörelser som använde sig av mord och bombdåd. Över 3 600 personer har dödats och tiotusentals har skadats i konflikten.

I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades de olika politiska grupperna samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Avtalet innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.

Sedan 2007 har Nordirland under långa perioder haft ett fungerande provinsstyre. Från 2015 styrdes Nordirland enbart av DUP och Sinn Féin, men i början av 2017 föll regeringen, då Sinn Féin hoppade av samstyret. Efter tre års dödläge lyckades parterna enas om maktdelningen och i januari kunde regionparlamentet Stormont samlas igen.

Problemen att komma överens har skuggats av förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU, där frågan om hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut tillhör de som har varit svårast att lösa. Konsekvenserna av brexit är fortsatt svåra att hantera lokalpolitiskt.