Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Riksdagsledamöterna i Finland är för gamla, tycker 19-åriga Joar Cederberg.

Unga ointresserade av Finlands val

Riksdagsvalen i Finland har länge präglats av ungas ovilja att ta sig till valurnorna. Färre än hälften av de unga väljarna röstade i valet 2015. Varför? Politikerna är för gamla och politiken för komplicerad, tror statsvetare.

För 19-årige Joar Cederberg, som bor i Jakobstad, blir söndagens riksdagsval hans första.

Han är säker – han tänker rösta.

- Jag är själv politiskt intresserad och vill vara med och påverka. Att rösta är det enklaste sättet att göra det, säger han till TT.

I Joar Cederbergs närmaste vänkrets tänker de flesta likadant, säger han. Men han ser också en annan inställning bland unga vuxna i Finland.

- Överlag är ganska många likgiltiga till politiken. De upplever kanske att det inte spelar någon roll om man röstar eller inte, att politikerna ändå gör vad de vill.

Få unga röstar

Finland har länge haft ett lägre valdeltagande än Sverige. Vid det finska riksdagsvalet 2015 röstade drygt 70 procent av väljarna. Det kan jämföras med dryga 87 procent som röstade i riksdagsvalet i Sverige 2018.

Bland unga mellan 18 och 27 år var andelen betydligt lägre i Finland: bara 47 procent röstade 2015. I det svenska riksdagsvalet röstade dryga 81 procent av de unga inom åldersspannet 18–29 år.

Statsvetare listar en rad möjliga orsaker till skillnaden. En av dem är språket – finländska politiker tenderar att tala byråkratiskt och tjänstemannamässigt, enligt valforskaren Jussi Westinen vid tankesmedjan E2. Där den politiska debatten i Sverige fokuserar mer på ideologi, är den finländska politiken snarare inställd på politiska kompromisser och pragmatism, säger han till den finländska nyhetsbyrån SPT.

- I jämförelse med andra nordiska länder tycker finländarna i högre grad att politiken är komplicerad. Under de senaste decennierna har alla möjliga regeringskoalitioner funnits, vilket gjort att det inte varit så lockande för väljarna att rösta.

Begränsad makt

Just den oförutsägbara regeringsbildningen i Finland kan vara en faktor som ställer till det för väljarna.

Medan Sveriges partier i högre grad ägnar sig åt blockpolitik, där möjliga regeringssamarbeten presenteras redan i upptakten till valet, sker regeringsförhandlingarna generellt efter att rösterna räknats i Finland.

Det kan få väljarna att tro att deras makt över valutgången är begränsad, enligt Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.

- Man brukar tala om att väljarna har mer makt i politiken i Sverige. Kopplingen mellan väljarnas önskemål och den politik man de facto får är extremt svag i Finland, säger hon till SPT.

- När valet väl är avklarat börjar partierna kompromissa och väljarna har ingen aning om vilket regeringsalternativet blir och vilken politik de i slutänden får.

Joar Cederberg delar den uppfattningen.

- Röstar man långt till vänster, till exempel, så vill man inte se ett samarbete med ett högerparti. Det skulle aldrig ske i Sverige men kan mycket väl ske i Finland, säger han.

För gamla kandidater

Och så till knäckfrågan – vilket utrymme har egentligen unga i politiken?

Inte mycket, visar det sig. Var fjärde riksdagsledamot i Finland är 60 år eller äldre, enligt uppgifter som svenska Yle har tagit fram. Av 200 ledamöter är 55 födda på 1950-talet eller tidigare, medan bara en enda kandidat är född på 1990-talet.

För Joar Cederberg, som intresserar sig främst för klimatfrågan och ungas psykiska ohälsa, är ledamöternas höga ålder ett problem.

- Unga riksdagsledamöter skulle av naturliga skäl brinna för frågor som rör de unga, och ungas åsikter skulle anses lika mycket värda som äldre vuxnas, säger han.

Samtidigt, resonerar han, ligger ansvaret delvis på de unga själva:

- Om vi vill inkluderas i politiken är det vi som måste se till att delta och mer aktivt visa vårt intresse.