Demokraternas Nancy Pelosi.
Demokraternas Nancy Pelosi.

Trumps fränder och fiender i nya underhuset

Tuffare tider väntar Donald Trump sedan Demokraterna tagit kontroll över representanthuset. Partiets ledamöter filar på hur de ska göra livet svårt för den amerikanske presidenten medan Republikanerna laddar för moteld. Här är fem nyckelpersoner att hålla koll på i det politiska dramat.

ANNONS
|

Nancy Pelosi

Som Demokraternas ledare i representanthuset är 78-åriga Nancy Pelosi en av partiets tyngsta profiler. Hon beskrivs ofta som en demokrat av klassiskt snitt som står en aning till vänster. Efter att ha lett sitt parti till seger i mellanårsvalet ses hon av många som självklar som representanthusets nya talman, en post hon hade 2007–2011.

Men det blir en utmaning att hålla ihop ett parti som fått ett tillskott av flera unga radikalare ledamöter och där vissa kräver förnyat ledarskap. Än så länge har dock ingen utmanare trätt fram.

ANNONS

- Pelosi är en garvad politiker som tycks ha nio liv. Hon har goda chanser att bli ny talman, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier.

Steny Hoyer

Med sina 79 år kan Steny Hoyer beskrivas som gammal i gården. Som Demokraternas inpiskare i representanthuset är han nummer två efter Pelosi – och förväntar sig nu att bli majoritetsledare.

När han meddelade att han kandiderar för posten underströk han vikten av att släppa in yngre politiker i beslutsprocessen i partiet, samtidigt som han betonade att erfarna ledare behövs för att konfrontera Trump. Risken för Hoyer är att Pelosi kan se sig tvungen att dumpa honom för att dämpa kritiken mot henne själv. Inte heller Hoyer har någon utmanare om majoritetsledarposten.

- Den stora framgången i representanthuset gör det svårt att rucka på Pelosi och Hoyer, säger Erik Åsard.

ANNONS

Hakeem Jeffries

New York-politikern Hakeem Jeffries beskrivs av många som en framtidsman inom det demokratiska toppskiktet i representanthuset. 48 år gammal representerar han delvis en ny generation i partiet.

Han vill bli ordförande för Demokraternas partigrupp. Lyckas han kan det ge honom en plattform för att sikta mot topp-positionen i kammaren när Pelosi kliver ner. Till skillnad från vissa yngre kollegor har han positionerat sig i den moderata falangen.

Andra stigande stjärnor att hålla koll på är 38-årige Joseph Kennedy III, barnbarn till Robert "Bobby" Kennedy, och 29-årige nyinvalde Alexandria Ocasio-Cortez.

Kevin McCarthy

I och med Republikanernas förlust i representanthuset blir Paul Ryan av med talmansposten och vill inte fortsätta som minoritetsledare. Den posten siktar i stället den avgående majoritetsledaren Kevin McCarthy på. 53-åringen har, till skillnad från Ryan, byggt en nära allians med Trump.

- Nu när partiet helt och hållet är presidentens blir den nye ledaren i representanthuset definitivt en Trump-man, säger Erik Åsard.

McCarthy lovar att gå på offensiven mot Demokraterna. Ett hot mot honom inför omröstningen om ledarskapsposterna i nästa vecka är kraven på ledarbyte. Men både McCarthy och Steve Scalise – som vill fortsätta som inpiskare – väntas kunna räkna med brett stöd.

ANNONS

Jim Jordan

54-åringen utmanar McCarthy om minoritetsledarjobbet. Som grundare av Freedom Caucus, som samlar ärkekonservativa republikaner, har han stöd av den högerflygel som vill se ledarskapsbyte. Jordan skyller den republikanska förlusten på en alltför mild konservatism och försiktighet i försöken att igenom mer kontroversiella Trumpförslag.

Han tros ha begränsade chanser att vinna mot McCarthy, men lär bli en tung representant för högerfalangen.

- Det kommer att bli en ökad polarisering i den republikanska partigruppen, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

TT

Fakta: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra.

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset. Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitution

ANNONS