Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Polis pepparsprejar en demonstrant under antirasismprotesterna i Portland i veckan. Bild: Marcio Jose Sanchez
Polis pepparsprejar en demonstrant under antirasismprotesterna i Portland i veckan. Bild: Marcio Jose Sanchez

Trump vänder om federala styrkor

De federala styrkor som satts in mot antirasismprotesterna i Portland ser ut att bli kvar trots överenskommelsen i veckan om att de skulle dras tillbaka.

Sent på fredagskvällen signalerade Donald Trump en helomvändning. Presidenten twittrade att de federala styrkorna inte kommer att lämna Portland förrän polis i staden "har fått bort anarkister och uppviglare".

Helomvändningen kom trots att de federala styrkorna hade börjat förbereda ett tillbakadragande och att den lokala polisen på fredagen hade rensat parker och centrala Portland från demonstranter. Stadens borgmästare Ted Wheeler sade att det var en del av överenskommelsen för att de federala styrkorna skulle dras tillbaka.

Men tajmningen för tillbakadragandet har ifrågasatts av Chad Wolf, minister för inrikes säkerhet. Han har sagt att ett fullständigt tillbakadragande är beroende av en betydande förbättring av säkerhetsläget.

De federala styrkorna har kritiserats för att ha betett sig som en ockupationsstyrka och inneburit att våldet snarare eskalerat. Styrkorna har mött hårt motstånd, bland annat har en federal domstolsbyggnad utsatts för klotter och krossade fönster.

I februari 2012 sköts den obeväpnade svarte 17-åringen Trayvon Martin ihjäl i Florida av en vit frivillig områdesvakt. Dödsskjutningen väckte ursinne och parallellt med att stora antirasistiska demonstrationer intog gatorna började en hashtag – #blacklivesmatter – florera i sociala medier. Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad proteströrelse.

Black lives matter-rörelsen har fått bränsle av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta personer.

Måndagen den 25 maj i år dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe.

Under ingripandet satt en vit polisman med knäet mot Floyds hals i närmare nio minuter. Händelsen filmades av en privatperson och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas" innan han blir livlös.

Filmen spreds snabbt i USA och väckte fördömanden och avsky. Ett par dagar efter Floyds död började protester mot polisvåld organiseras i Minneapolis. Demonstrationerna spred sig först till andra amerikanska städer, därefter till resten av världen.