Festandet pågick fortfarande på otaliga valvakor landet över när politiska strateger började smida planer för framtiden. Att USA:s kongress nu kommer att ha delat styre, med republikansk majoritet i senaten och demokratiskt styre i representanthuset har stora implikationer för båda partierna.
Resultatet är förvisso en framgång för Demokraterna, men den blå våg (efter Demokraternas partifärg) som det talats om ser ut att ha mattats av.
- Idén att det skulle finnas en större våg av missnöje med Trumps provokativa ledarstil har bleknat. Det är nog lite överraskande för många att det inte blev tydligare framgångar för Demokraterna, säger Christian Christensen, professor i journalistik med inriktning amerikanska medier, till TT.
- Att Republikanerna och Trump trots allt håller ställningarna hyfsat väl visar på hur starka de fortfarande är.
Att presidentens parti tappar styret i representanthuset är ett nederlag för Republikanerna men Frida Stranne, USA-forskare vid högskolan i Halmstad, understryker att Donald Trump kan vända vilket resultat som helst till sin fördel.
"Trump kommer att kunna spela på att demokrater jagar honom för att han inte följer konventionerna, som folk ändå ogillar, och att eventuella ekonomiska nedgångar de närmaste två åren är Demokraternas fel", skriver hon i en kommentar till TT.
Riksrätt?
För Demokraterna är det en seger att ta över majoriteten i en av kamrarna. Partiet kan därmed effektivt stoppa presidentens lagförslag samt eventuella nya skattesänkningar och försök att riva upp sjukförsäkringslagen Obamacare. Segern ger även Demokraterna ordförandeskapet i representanthusets utskott, vilket innebär att de kan starta olika typer av kongressutredningar.
- Jag tror vi kommer att se fler Rysslandsutredningar. Och undersökningar av Trump i allmänhet – av hans ekonomi och skatter. Det är möjligt att Demokraterna också kommer att granska hans invandringspolitik, säger Kuehne som är verksam vid Saint Anselm College i New Hampshire.
En mer delikat fråga är om partiet vill dra i gång en riksrättsprocess gentemot Donald Trump. Det krävs enbart enkel majoritet i representanthuset för att göra det – men för att fälla en president krävs att två tredjedelar av senatens ledamöter röstar för, vilket är mycket osannolikt.
- Många radikala vänsterdemokrater vill se en riksrättsprocess, men det lär inte tilltala USA:s mittenväljare. Det blir en utmaning för Nancy Pelosi, säger Kuehne.
Pelosi har fram till nu varit minoritetsledare i representanthuset och spås bli ny talman.
Håller löfte
Riksrättsproblematiken är dock inte den enda utmaning Demokraterna står inför, nu när blickarna höjs mot presidentvalet 2020. Partiet är splittrat, man har ingen tydlig ledarfigur och man har förlorat stöd från många minoriteter och den allt fattigare arbetarklassen – väljare som i nuläget känner sig övergivna av partiet, konstaterar Frida Stranne.
Ur republikanskt perspektiv är segern i senaten mycket viktig. Det innebär att president Trump kan balansera motståndarpartiet i representanthuset samt fortsätta att hålla sitt vallöfte om att tillsätta konservativa domare i de federala domstolarna, då det är senaten som godkänner sådana utnämningar. Dessutom, påpekar Stranne, har presidenten stora maktbefogenheter att agera utrikespolitiskt utan kongressens godkännande.
"Trumpkan fortsatt införa tullar och skriva om olika handelsavtal och agera på den internationella arenan som han anser passande", skriver hon.
"Han kan också fortsätta förhandlingarna med Nordkorea och fortsätta att pressa regimen i Iran."
"Splittrar amerikaner"
Enligt Kuehne befäster valresultatet rapporterna om politisk polarisering både mellan och inom partierna.
- Republikaner i förorterna röstade i större utsträckning på Demokraterna. Men arbetare på landsorten förblev Republikanerna trogna, säger han.
Det rapporterade höga valdeltagandet säger mycket om president Trumps relation till sina landsmän, enligt Stranne.
"Hans hårdföraretorik liksom hans politiska program splittrar amerikaner och skapar starka känslor och reaktioner som bland annat nu kommer till uttryck genom ett val som normalt sett intelockar till mycket engagemang. USA är djupt delatoch på båda sidor är människor rädda för sina politiska motståndare", skriver hon.
Bakgrund: Så styrs USA
Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).
Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset. Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.
HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.
Källa: USA:s konstitution
