- Nationalgardet kommer att närvara vid Mexikos södra gräns och på andra platser i landet, säger president Andrés Manuel López Obrador enligt nyhetsbyrån Reuters.
Obrador understryker att han vill bibehålla "dialogen och vänskapen" med USA och att han är optimistisk rörande de pågående förhandlingarna i Washington DC. Men migrationsfrågan låter sig inte lösas med militär kraft, varnar han.
Den mexikanske presidenten planerar ett uttalande om handelsdispyten under natten till söndagen svensk tid.
Går vidare
Vid samtalen i USA:s huvudstad deltar bland andra utrikesminister Marcelo Erbrard. Trots att både hans delegation och Vita huset hävdar att samtalen är framgångsrika har inget genombrott nåtts ännu.
- Vår inställning är densamma och vi går vidare med tullarna. De träder i kraft på måndag, sade pressekreterare Sarah Sanders enligt ett utskick från Vita huset kort innan president Donald Trumps plan lyfte från hans besök i Irland.
Bedömare är överens om att inget beslut rörande tullarna kommer att fattas förrän Trump är tillbaka i USA.
Det var i förra veckan som president Trump hotade att införa tullarna – och att gradvis öka dem upp till som mest 25 procent – till dess att "problemet med olaglig invandring är löst". Trump påstår att Mexiko är passivt delaktigt i att tillåta massinvandring mot USA och att detta utgör en kris och ett extraordinärt hot mot USA:s säkerhet.
Dramatisk ökning
Gränssäkerhet är en profilfråga för den amerikanske presidenten. Han är sannolikt stressad av färsk statistik som visar att antalet migranter som greps steg dramatiskt till drygt 144000 under maj. Det är det högsta antalet gripanden under en enskild månad på 13 år och nästan tre gånger så många som samma månad i fjol, enligt statistik från USA:s gränsmyndighet CBP.
Donald Trump har länge hävdat att narkotika och brottslingar flödar över landets södra gräns. Ett av hans mest framträdande vallöften var att bygga en gränsmur mot Mexiko.
Efter hans senaste utspel har Mexiko vidtagit en rad åtgärder för att hejda migrantströmmen norrut och blidka USA. Till exempel har omkring 1200 personer på väg från Centralamerika mot USA stoppats av mexikansk polis och militär. Och att 6000 soldater från nationalgardet nu skickas till landets södra gräns mot Guatemala är en rejäl ökning gentemot de 1500 soldater som i nuläget bevakar gränserna, skriver den engelskspråkiga nyhetssajten Mexico News Daily.
Skydd i första land?
Samtalen i Washington DC väntas nu fokusera bland annat på en uppgörelse om ändrade asylregler som USA vill se. En sådan skulle innebära att migranter som flyr våldsamheter och förföljelser i sina centralamerikanska hemländer måste söka skydd i det första land de kommer till – och inte vänta tills de kommer till USA, rapporterar tidningen The New York Times. Det skulle tvinga flyende från Guatemala att söka skydd i Mexiko och flyende från El Salvador och Honduras att göra detsamma i Guatemala. Det är dock osäkert om en sådan uppgörelse skulle gå att få till och den har redan i förväg kritiserats skarpt av människorättsorganisationer.
USA vill också utöka det program som tvingar migranter som söker skydd i USA att vänta i Mexiko medan deras ansökningar behandlas.
Fakta: Gripanden vid USA:s södra gräns
Antalet migranter som gripits för att antingen ha försökt ta sig över USA södra gräns olagligt eller ha försökt ta sig över gränsen utan korrekt dokumentation.
Maj 2019 Maj 2018 Maj 2017
144278 51862 19966
Den stora majoriteten av gripandena rör försök att ta sig över gränsen. 11391 av gripandena under maj 2019 rör otillräcklig eller felaktig dokumentation.
Antalet migranter som gripits för att antingen ha försökt ta sig över USA södra gräns olagligt eller ha försökt ta sig över gränsen utan korrekt dokumentation de senaste helåren (USA har ett brutet budgetår som löper från oktober till september):
Hittills 2019 2018 2017
676315 521090 415517
Källa: cpb.gov
Bakgrund: President Trump och USA:s södra gräns
Gränssäkerhet och en tuffare invandringspolitik är profilfrågor för USA:s president Donald Trump. Ett av hans mest framträdande löften under valrörelsen 2016 var att bygga en gränsmur mot Mexiko.
Trump hävdade då som nu att brottslingar och narkotika flödar över USA:s södra gräns och att en mur är det enda sättet att stoppa detta.
Under sin tid vid makten har presidenten på olika sätt stramat åt migrationspolitiken. I fjol meddelades bland annat att nolltolerans råder mot olaglig invandring och att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen ska gripas och åtalas. De senaste månaderna har antalet gripanden ökat dramatiskt.
Under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för bygget. Det kravet har Trump tvingats backa ifrån, men han hävdar att Mexiko ändå kommer att stå för pengarna i och med omförhandlade handelsavtal.
Direkt finansiering av murbygget har dock blivit en huvudvärk för Vita huset. I budgetförhandlingar i höstas begärde Trump 5,7 miljarder dollar. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket resulterade i en rekordlång nedstängning av delar av statsapparaten under vilken 800000 statsanställda permitterades.
Genom kongressförhandlingar i februari avsattes knappt 1,4 miljarder dollar för gränsbarriärer. Presidenten skrev under den budgeten men utlyste samtidigt nödläge för att frigöra ytterligare medel. En majoritet i kongressen röstade i mars för att avbryta nödläget, men då lade Trump in sitt första presidentveto.
