En av demonstranterna var 16-årige Naphasin Trirayapiwat, som anklagas för brott under den lag som förbjuder förolämpningar mot landets kungahus. Under protesten i ett av Bangkoks köpcentrum bar Trirayapiwat en magtröja med antimonarkistiska budskap över bröstet.
– Om vi inte kämpar för Naphasin i dag så kommer ingen att vara säker när de uttrycker sina åsikter, säger aktivisten Parit Chiwarak, som också anklagas för att ha förolämpat monarkin och riskerar upp till 15 års fängelse.
I fredags uppmanade FN:s människorättsorgan OHCHR Thailand att slopa den vida kritiserade lagen. Regeringen svarade då att lagen är "liknande förtalslagar".
De omfattande studentledda protesterna i Thailand inleddes i juli. Demonstranterna kräver premiärminister Prayuth Chan-O-Chas avgång och en ny konstitution, men protesterna har också vidgats till att handla om monarkin och krav på reformer av kungens makt.
De senaste månadernas utveckling beskrivs som första gången som thailändare vågat prata öppet om problemen med monarkin som institution.
Fakta: Militärt inflytande
Thailand är en konstitutionell monarki. Kungahusets formella makt är begränsad men har vuxit efter ett tronskifte 2017. I praktiken har hovet ett stort inflytande över samhället.
I maj 2014 avsattes Thailands folkvalda regering i en militärkupp ledd av arméchefen, general Prayuth Chan-O-Cha. En militärjunta tillsattes för att styra landet under en övergångsperiod.
När en ny författning antagits skulle allmänna val hållas.
Författningen från 2017 ger militären ett stort politiskt inflytande, även efter landets formella återgång till civilt styre i samband med valet 2019.
Källa: Landguiden/UI