Ryssland var varken officiell samtalspunkt eller deltagare vid EU-ländernas webbtoppmöte på fredagen. Ändå hade Moskva en tung bakgrundsroll i diskussionerna.
– Vi vill ha bättre stabilitet och förutsägbarhet i vårt närområde och vi måste diskutera vilka verktyg vi ska använda för att nå de målen, säger EU:s rådsordförande Charles Michel i Bryssel.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg fanns med som särskilt inbjuden gäst och är tydlig med att coronapandemin inte fått andra "utmaningar" att försvinna.
– De hot vi stod inför före pandemin finns fortfarande där: Rysslands aggressiva beteende, fler brutala former av terror, sofistikerade cyberattacker, Kinas frammarsch och de säkerhetsmässiga följderna av klimatförändringarna, säger Stoltenberg.
Hoppas på Biden
Både Michel och Stoltenberg sätter stort hopp till att det säkerhetsmässiga samarbetet över Atlanten nu ska få ny fart, efter de knaggliga åren med Donald Trump som president i USA.
– Inget land och ingen kontinent kan klara de här utmaningarna på egen hand, inte Europa ensamt och inte Nordamerika ensamt, säger Stoltenberg.
Till viss del vill ändå EU ha möjligheten att klara sig själva. Trump-eran visade att det inte går att givet räkna med att relationerna över Atlanten alltid kommer att vara goda. Därför trycker inte minst Frankrike på för en ökad "strategisk autonomi", där EU är starkare såväl ekonomiskt som produktionsmässigt på olika områden, men också militärt.
Det har samtidigt väckt en viss oro, främst i Östeuropa, där länderna är särskilt måna om att inte riskera samarbetet med USA.
Fond och samarbete
EU-ledarna i Bryssel anser dock att den egna styrkan inte behöver ses i motsats till någon annan.
– Vi är fullt engagerade i att samarbeta med Nato. Ett starkare EU ger ett starkare Nato, säger Charles Michel på sin presskonferens efter toppmötet.
– Det finns också scenarier där Nato inte är engagerat, utan i stället EU, i olika EU- och FN-insatser. Det måste EU vara kapabelt till, betonar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
EU har de senaste åren rejält utvecklat sitt försvarssamarbete, mycket beroende på att tidigare brittisk tvekan försvunnit då Storbritannien kopplat loss och slutligen lämnat EU.
En "försvarsunion" har börjat byggas med allehanda gemensamma testprojekt och samarbeten inom vad som kallas för Pesco. Därtill har en försvarsfond med över 80 miljarder svenska kronor satts upp för att stötta gemensamma vapenprojekt.
En balansgång
Vem som ska göra vad mellan EU, medlemsstaterna själva och Nato är samtidigt en ständig fråga.
– Det är en balansgång. Det är en viktig fråga som vi behöver ägna mycket tid åt, säger statsminister Stefan Löfven (S) efter toppmötet.
– Det bästa vi kan ge invånarna är trygghet – lite spänning och lite konflikter. När vi bygger vår egen kapacitet ska vi göra det i samråd med den amerikanska administrationen, med Nato, med FN och med andra regionala aktörer så att vi inte i ivern att skapa ett starkt försvar bygger en situation som blir mer hotfull, säger Löfven på en webbsänd pressträff.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: EU och Nato
Av de för tillfället 27 EU-länderna är 21 samtidigt medlemmar i Nato. Endast Sverige, Finland, Österrike, Irland, Malta och Cypern står utanför militäralliansen.
Av Natos 30 medlemmar är det nio som inte är med i EU: USA, Kanada, Turkiet, Storbritannien, Norge, Island, Albanien, Montenegro och Nordmakedonien.
Både EU och Nato har sina högkvarter i Bryssel och har ett nära samarbete.
Fakta: Försvarssamarbetet i EU
I artikel 42:2 i EU:s Lissabonfördrag talas om att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska leda fram till ett gemensamt försvar – men bara när ländernas stats- och regeringschefer bestämt det med enhällighet.
I artikel 42:6 ges samtidigt möjlighet för dem som vill gå längre redan dessförinnan: "De medlemsstater som uppfyller högre krav på militär kapacitet och som har gjort mer bindande åtaganden på området med tanke på de mest krävande uppdragen ska upprätta ett permanent strukturerat samarbete inom ramen för unionen". På engelska förkortas samarbetet Pesco.
I december 2017 lanserades Pesco med deltagande från samtliga dåvarande EU-länder utom Storbritannien, Danmark och Malta. Just nu finns 47 gemensamma projekt om allt från hantering av cyberhot till utbildning av underrättelsepersonal. Därtill har en försvarsfond skapats med motsvarande 80 miljarder svenska kronor för gemensam forskning, utveckling och produktion.
Sedan 2007 har EU även särskilda stridsgrupper med minst 1 500 soldater i ständig beredskap för att kunna sättas in vid en krissituation. Vem som ansvarar och betalar för gruppen roterar enligt ett schema. Grupperna har dock hittills aldrig använts.
Politiskt kontrolleras EU:s försvarssamarbeten av medlemsländernas försvarsministrar som möts i Bryssel minst två gånger om året. Försvarsfrågorna sorterar organisatoriskt under utrikeschefen och utrikestjänsten EEAS. Därunder finns bland annat EU:s militära stab (EUMS) och gemensamma högkvarter för tränings- och utbildningsinsatser (MPCC) som samordnar EU:s internationella insatser, för närvarande exempelvis i Mali.