Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Santiago Abascal, partiledare för högerextrema Vox, under ett tal i det nationella parlamentet i Madrid i oktober i fjol.
Santiago Abascal, partiledare för högerextrema Vox, under ett tal i det nationella parlamentet i Madrid i oktober i fjol. Bild: Pablo Blazquez Dominguez/AP/TT

Spansk extremhöger siktar mot makten i Madrid

"Rödingar", "fascister" och "demokratins fiender" – retoriken inför dagens val i Madrid ger historiska ekon i ett polariserat Spanien. Kampen om huvudstadsregionen sätter även djupa avtryck i den nationella politiken.

Spaniens regioner har relativt mycket makt i landets decentraliserade system. Men de ansvarar främst för sådant som sjukvård, utbildning och bostäder.

Det har inte märkts under valkampanjen i Madrid, där sakpolitiska frågor hamnat i skuggan av en dramatisk ideologisk strid.

"Inte jordens undergång"

Den sittande konservativa regionpresidenten Isabel Díaz Ayuso satte tonen i mars.

– Nu är det upp till Madridborna att välja mellan socialism och frihet, sade hon då hon utlyste valet.

Spaniens maktcentrum har länge varit ett borgerligt fäste. Högerpartiet Partido Popular (PP), som styrt i regionen sedan 1995, leder stort i mätningarna inför dagens val. Men då man inte väntas få egen majoritet – och den nuvarande koalitionspartnern, liberala Ciudadanos, kämpar för sin överlevnad – lär ett fortsatt högerstyre behöva luta sig mot högerextrema Vox.

Díaz Ayuso har inte klargjort om hon är beredd att samarbeta med det Franco-nostalgiska partiet. Men stöd från Vox "innebär inte jordens undergång", sade hon i en intervju i förra veckan.

"Demokrati eller fascism"

Det fick Spaniens premiärminister Pedro Sánchez – vars socialistparti PSOE spås backa i Madrid – att varna för en faustisk pakt mellan borgerligheten och extremhögern.

– Inte jordens undergång, nej, men början på slutet för en livskraftig demokrati, sade Sánchez häromdagen under ett kampanjmöte för PSOE:s man i Madrid, Ángel Gabilondo.

Socialistpartiets koalitionspartner i centralregeringen, vänsterradikala Unidas Podemos, har satsat än mer på regionvalet. Partiledaren Pablo Iglesias valde att lämna sin post som vice premiärminister för att ställa upp som kandidat i Madrid. Han är en av flera politiker som under valkampanjen fått ta emot brev med dödshot och pistolkulor, och sammanfattade nyligen sin syn på dagens val i ett kortfattat Twitterinlägg : "Demokrati eller fascism. Den 4:e maj."

Pandemin i fokus

Bland de konkreta politiska frågor som diskuterats under valrörelsen har pandemin stått i fokus. Regionpresident Díaz Ayuso har trotsat centralregeringen genom att motsätta sig striktare restriktioner. Barer och restauranger har tillåtits hålla öppet med relativt få begränsningar och Ayuso har pratat om vikten av att få "sätta sig på en uteservering och ta sig en öl med de sina".

Strategin har gjort henne populär bland många, men också föremål för kritik. Motståndarna lyfter gärna fram att regionen Madrid, med drygt 6,6 miljoner invånare, har registrerat närmare 20 procent av landets totalt 78 000 coviddöda.

Mattias Mächs/TT

Madrids konservative regionpresident Isabel Díaz Ayuso har gjort sig populär bland många genom att motsätta sig striktare coronarestriktioner. Här syns hon på en hyllningsaffisch på en bar med texten 'Tack för att du tar hand om oss'.
Madrids konservative regionpresident Isabel Díaz Ayuso har gjort sig populär bland många genom att motsätta sig striktare coronarestriktioner. Här syns hon på en hyllningsaffisch på en bar med texten "Tack för att du tar hand om oss". Bild: Paul White/AP/TT
Vänsterradikala Unidas Podemos partiledare Pablo Iglesias efter en debatt i Madrid den 23 april.
Vänsterradikala Unidas Podemos partiledare Pablo Iglesias efter en debatt i Madrid den 23 april. Bild: Jesus Hellin/AP/TT

Så här ser opinionsläget ut inför dagens regionval i Madrid, enligt en sammanvägning av de sista opinionsmätningarna:

• Konservativa Partido Popular: 40,9 procent

• Socialdemokratiska PSOE: 21,2 procent

• Vänsterinriktade Más Madrid: 16,3 procent

• Högerextrema Vox: 9,4 procent

• Vänsterradikala Unidas Podemos: 7,3 procent.

• Högerliberala Ciudadanos: 3,8 procent.

Källa: El País