59 senatorer röstade för och 41 emot, sedan tolv republikaner tagit ställning emot nödläget som Trump utfärdade vid USA:s södra gräns med hänvisning till migrationen.
Via ett nödläge söker han en möjlighet att finansiera bygget av en barriär längs med gränsen mot Mexiko, vilket kongressen sagt nej till att budgetera för.
Trump hade tidigare aviserat att han lär använda sig av sitt särskilda veto för att likväl få till stånd ett formellt nödläge.
"VETO!" twittrade presidenten kort efter omröstningen i senaten, och tillade senare att han ser fram emot att lägga veto mot en resolution som "öppnar gränserna". Han tackar de republikaner som röstade emot – "för att stödja gränssäkerheten och den mur vi så desperat behöver".
Det blir Trumps första veto sedan tillträdet i januari 2017.
Domstol avgör
Den stopplag som senaten godkände hade det demokratledda representanthuset redan gjort tumme upp för.
En stopplag avbryter det nödläge Trump utlyste den 15 februari för att frigöra pengar för sitt kanske viktigaste vallöfte: bygget av en gränsmur mot Mexiko.
Innan dess hade presidenten misslyckats med att få loss motsvarande 50 miljarder kronor för muren i budgetförhandlingar med kongressen.
För att köra över Trumps nu aviserade veto krävs två tredjedelar av kongressledamöternas röster och det har inte stopplagens anhängare.
Att det ska behöva gå så långt är dock en rejäl prestigeförlust för presidenten. Dessutom har nödläget även utmanats i domstol som konstitutionsvidrigt och den processen är långt ifrån avgjord.
Skapar olust
De republikanska kongressledamöter som stödjer stopplagen har olika skäl för det.
Vissa anser att det är fel av presidenten att på så sätt flytta om i statsbudgeten, eftersom det är kongressen som fattar beslut om anslag.
Andra anser att det utlysta nödläget utgör ett "farligt" prejudikat, att en framtida demokratisk president skulle kunna göra detsamma och hänvisa till exempelvis klimatkrisen eller behovet av tuffare vapenlagar.
Klart är att frågan är olustig för många republikaner, som inte vill tvingas ta ställning till "sin" presidents utlysta nödläge.
Lägg därtill att Vita huset utövar stark press på republikanska senatorer: Bland annat lockas det med en möjlig reform av 1970-talslagen National Emergencies Act, så att framtida demokratiska presidenter inte ska kunna använda nödläget på samma sätt som Trump.
Presidenten har länge hävdat att såväl brottslingar som knark flödar över USA:s södra gräns och att en barriär är det enda sättet att stoppa det. Resonemanget är ifrågasatt av bedömare.
Bakgrund: President Trump och USA:s gräns
Under valrörelsen 2016 lovade invandringshöken Donald Trump att bygga en gränsmur mot Mexiko, men sade också att Mexiko skulle betala den.
Under sitt första år som president väckte Trump uppståndelse med ett inreseförbud för personer från i huvudsak muslimska länder, något som utmanades i domstol men senare trädde i kraft i nedbantad form. Presidenten utlovade även tuffare tag mot USA:s uppskattningsvis 10,7 miljoner papperslösa.
I april i fjol stramades migrationspolitiken åt, då det meddelades att nolltolerans råder mot olaglig invandring. Det innebär att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen grips och åtalas. Under budgetåret 2018, som löpte ut den sista september, greps nära 397000 personer för sådana brott. Det var fler än 2017, men färre än det senaste decenniets årsgenomsnitt på drygt 400000 gripanden och betydligt färre än rekordåret 2000 då över 1,6 miljoner människor greps.
Under hösten gjorde presidenten flera uppmärksammade utspel mot en så kallad migrantkaravan med några tusen centralamerikaner som vandrade mot USA. Soldater skickades till gränsen inför deras ankomst.
I budgetförhandlingarna i höstas begärde Trump 5,7 miljarder dollar för att bygga gränsmuren mot Mexiko. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket resulterade i en rekordlång nedstängning av delar av USA:s statsapparat. Genom nya kongressförhandlingar i januari och februari avsattes knappt 1,4 miljarder dollar för gränsbarriärer. Presidenten skrev under den budgeten men utlyste samtidigt nödläge för att frigöra ytterligare medel för murbygget.
Fakta: Så styrs USA
Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).
Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.
Presidenten utser domare i Högsta domstolen (HD) och är överbefälhavare för militären.
HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.
Källa: USA:s konstitution
