Vermontsenatorn Bernie Sanders vill bli USA:s näste president. Arkivbild.
Vermontsenatorn Bernie Sanders vill bli USA:s näste president. Arkivbild.

Sanders vill utmana Trump 2020

Med de orden ger sig Vermontsenatorn Bernie Sanders återigen in i kampen om Vita huset och lanserar sin kampanj inför presidentvalet i USA 2020.

ANNONS
|

Till skillnad från 2016, då han kom in som något av en outsider som rev upp stor entusiasm när han tampades med Hillary Clinton om Demokraternas nominering inför presidentvalet, är han nu en av de mest välkända aspiranterna: Hela 17 procent av USA:s demokratiska väljare vill se honom som partiets kandidat, enligt en sammanställning som oberoende Real Clear Politics gjort. Enbart den tidigare vicepresidenten Joe Biden, som ännu inte sagt om han ställer upp, har högre siffror.

Klimat och sjukvård

Sanders besked kom i en intervju med lokalradiokanalen VPR i hemstaten Vermont i nordost. I den säger den självutnämnde demokratiske socialisten att det som skedde 2016 var början på en politisk revolution – som det nu är dags att fortsätta.

ANNONS

- Jag ville att Vermonts invånare skulle få veta först, säger senatorn.

- När jag reser runt i landet ska jag sprida de värderingar som alla vi i Vermont är stolta över – tron på rättvisa, samhället, gräsrotspolitik och lokala möten.

Bernie Sanders har de senaste åren gjort sig känd som en av president Donald Trumps mest uttalade kritiker. Han har bland annat kallat presidenten för en patologisk lögnare, en bluff, en sexist och någon som underminerar amerikansk demokrati, enligt nyhetskanalen CNN. Men Sanders är också en av USA:s mest progressiva politiker, en man som talat sig varm för allmän sjukvård, krafttag mot klimatförändringarna, minskade ekonomiska klyftor och gratis högre utbildning. 2015 framhöll han de skandinaviska ländernas välfärdssystem som förebilder.

Generationsskifte?

77-årige Sanders står dock inte för det generationsskifte som efterfrågats inom Demokraterna och det har ifrågasatts om han skulle kunna motivera minoritetsväljare som svarta och spansktalande att gå och rösta. Men när Sanders fick en fråga om just detta av VPR slog han tillbaka.

ANNONS

- När vi bedömer kandidater, låt oss inte titta på hudfärg, kön, sexuell läggning eller ålder. Jag tror att vi måste röra oss mot ett icke-diskriminerande samhälle som skattar människor baserat på deras färdigheter och vad de står för, sade han och framhöll dessutom sin goda hälsa.

Sanders är en politiskt oberoende senator som brukar rösta med Demokraterna. Flera av hans kollegor i senaten, liksom demokrater med annan bakgrund, har redan lanserat sina kandidaturer inför nästa års presidentval.

TT

Fakta: Bernie Sanders

Bernie Sanders föddes i New York 1941 och växte upp i en polsk invandrarfamilj i Brooklyn. Han framhåller ofta sin arbetarbakgrund, fadern sålde färg. Efter att han tagit en examen i statsvetenskap vid University of Chicago flyttade han till Vermont i nordöstra USA.

Har jobbat som snickare, filmmakare och skribent och spelat in en skiva med folkmusik. 1981 valdes han till borgmästare i staden Burlington. 1990 valdes han in i kongressens representanthus som oberoende representant för Vermont, och sedan 2007 är han senator för delstaten.´

Politiskt betecknar han sig som demokratisk socialist, länge den ende i USA:s kongress. Nu har han fått sällskap av bland andra representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez som frivilligarbetade för Sanders förra presidentvalskampanj.

Bland hans profilfrågor finns korruptionsbekämpning, gratis högre utbildning, att bekämpa den globala uppvärmningen och att minska de ekonomiska klyftorna i USA.

Under primärvalsprocessen 2016 försökte Sanders vinna Demokratiska partiets presidentnominering men fick färre delegater än motståndaren Hillary Clinton. Nu har han lanserat en nu kampanj med fokus på valet 2020.

Gift med Jane O'Meara Sanders. Tillsammans har paret fyra barn och sju barnbarn.

Källor: Sanders hemsida, Nationalencyklopedin, The New York Times med flera

Fakta: Demokraternas kamp

Trots att det är mer än 18 månader kvar till nästa presidentval i USA har ett stort antal demokrater redan meddelat att de vill eller överväger att utmana den sittande republikanske presidenten Donald Trump. Så här ser stödet för aspiranterna ut, enligt en sammanställning av fyra aktuella opinionsmätningar som oberoende Real Clear Politics gjort.

Aspirant Titel Stöd i procent bland demokratiska väljare

Joe Biden tidigare vicepresident 27,3

Bernie Sanders senator från Vermont 17

Kamala Harris senator från Kalifornien 10,8

Elizabeth Warren senator från Massachusetts 7,5

Beto O´Rourke tidigare kongressledamot från Texas 6,8

Cory Booker senator från New Jersey 5

Amy Klobuchar senator från Minnesota 3,3

Mike Bloomberg affärsman, tidigare borgmästare i New York 3,3

Sherrod Brown senator från Ohio 2

Tulsi Gabbard kongressledamot från Hawaii 1,3

Julián Castro tidigare bostadsminister, exborgmästare i San Antonio 1,3

Bakgrund: Så blir man presidentkandidat i USA

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent är planerat till den 24–27 augusti i Charlotte i North Carolina. Demokraterna ska preliminärt mötas den 13–16 juli, men det är ännu inte klart var.

Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd. De delstater som röstar tidigt väger tungt politiskt oavsett storlek eftersom vinnarna får så stor uppmärksamhet.

Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas av partierna och innebär att partifolk samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.

När det klarnat vilken respektive kandidat blir utser dessa sina vicepresidentkandidater.

Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november, 2020 den 3 november.

ANNONS