Vem vinner, och vem försvinner i lördagens val i Australien? Arkivbild.
Vem vinner, och vem försvinner i lördagens val i Australien? Arkivbild. Bild: Mark Baker/AP/TT

Så kan australiska valet avgöras

En ogillad "bulldozer" mot en osäker utmanare. Pensionspengar till husköp eller billigare barnomsorg? Australien går till val på lördag, med ett svårtippat slutresultat som kan rita om den politiska kartan i landet.

ANNONS

Australien går till valurnorna på lördag och regeringsmakten står på spel. Sittande premiärministern Scott Morrison, från centerhögerpartiet Liberalerna, kan uppvisa den lägsta arbetslösheten på 48 år och låga coviddödstal, och lockar blivande husägare med att kunna använda en del av pensionsbesparingarna som insats till en bostad.

På motståndarsidan står socialdemokratiska Labor, som varnar för skenande budgetunderskott och lovar billigare barnomsorg, fler utbildningsplatser och satsningar på grön energi.

Otrevlig – eller osäker

Båda har sina personliga problem. Morrison är till exempel inte särskilt omtyckt, och har själv medgett att han kan vara något av en "bulldozer", en bild som möjligtvis förstärktes när han i veckan under en fotbollsmatch råkade falla och tackla en pojke. Han har dock utlovat ett mer empatiskt ledarskap om han får förnyat förtroende.

ANNONS

– Det är ett väldigt konstigt budskap han skickar: Jag vet att ni inte gillar mig, men jag kan förändras, säger Kate Crowley, lektor i statsvetenskap vid University of Tasmania.

Å andra sidan har Laborledaren Anthony Albanese inte imponerat heller i valrörelsen.

– Folk känner att han stapplar, att han är lite osäker. De tycker att han verkar trevlig, men är han stark nog att leda landet? Det kan hindra folk från att rösta på Labor, säger Crowley.

Labor har haft ett tydligt övertag, men gapet har minskat under valveckan. Ledningen är en ynka procentenhet i en undersökning med knappt 2 000 tillfrågade som Financial Review presenterar dagen innan valet.

– Så är det alltid, folk blir mer konservativa i sitt tänkande och tenderar att gå tillbaka till det parti man tidigare röstat på, säger Peter Christoff, lektor vid University of Melbourne.

Tre scenarier

Det finns tre huvudsakliga scenarier efter lördagens val. Antingen tar Labor en majoritetsseger, eller så lyckas den styrande centerhöger-koalitionen med Liberalerna i spetsen att hålla sig kvar med en majoritet. Men det kan mycket väl bli så pass jämnt att inget av partierna lyckas säkra de 76 stolar som krävs för majoritet, då är ett så kallat "hung parlament", hängt parlament, ett faktum, och en minoritetsregering tvingas söka stöd hos småpartierna och de oberoende ledamöterna.

ANNONS

– Det mest överraskande vore att regeringen blir omvald. Det näst mest överraskande är ett stort skifte till oppositionen. Troligast är en minoritetsregering, säger Kate Crowley.

Varje valdistrikt väljer sin kandidat i det 151 stolar starka representanthuset, som i sin tur utser landets regering. Nytt i det här valet är att några distrikt, som tidigare har ansetts säkra för respektive sida, nu utmanas av oberoende kandidater. De kallas "teal", en grönblå färg, och har framför allt krävt åtgärder mot klimatförändringarna. De kan tillsammans med mindre partiers ledamöter säkra tillräckligt många stolar för att bli vågmästare.

– Om de oberoende går så bra som jag tror, så går vi mot ett "hängt parlament". Jag tror att två–tre troligtvis kan bli valda, säger Peter Christoff.

Antingen tvingas regeringen till en övergripande maktdelningsuppgörelse, eller söka stöd för sin politik i vardera fråga.

Katastrofer och klimatförändringar

Även Crowley gissar på en till tre oberoende, och möjligtvis att De gröna lyckas få in en till kandidat. Ett osäkert kort är också de katastrofdrabbade valdistrikten, där missnöjet pyr mot regeringens agerande kring bränder och översvämningar under mandatperioden.

– En del av de samhällena har röstat på de konservativa. Nu kanske de röstar på oberoende, om det finns sådana kandidater, eller åtminstone inte på koalitionen, säger hon.

ANNONS

Oavsett resultatet står regeringen inför en del utmaningar, enligt Peter Christoff.

– Vem som än får makten kommer ställas inför det faktum att Australiens mål enligt Parisavtalet är otroligt svagt, jämfört med alla andra utvecklade länder, säger han.

Morrisons fall under kampanjandet täckte tidningsframsidor.
Morrisons fall under kampanjandet täckte tidningsframsidor. Bild: Mick Tsikas/AP/TT
Labors premiärministerkandidat Anthony Albanese. Arkivbild.
Labors premiärministerkandidat Anthony Albanese. Arkivbild. Bild: Liam Kidston/AP/TT

Fakta: Australiska valet

Lördagen den 21 maj hålls nationella val i Australien. Att registrera sig och rösta är obligatoriskt för alla medborgare över 18 år. Om man utan giltigt skäl hoppar över att rösta väntar böter. Hittills har 17,2 miljoner registrerat sig.

Parlamentet består av representanthus och senat. Representanthuset har 151 ledamöter som väljs vart tredje år. Varje ledamot utses av ett valdistrikt, där vinnaren koras genom en process i vilken väljarna rangordnar sina kandidater. Representanthuset utser i sin tur regeringen.

I senaten finns 76 senatorer, tolv vardera från de sex delstaterna och två från de två territorierna. Till skillnad från representanthuset utses ledamöterna proportionellt. En delstatssenator sitter sex år, medan territoriernas sitter tre år. Ungefär hälften av senatorerna väljs därmed vid varje nationellt val.

Federala lagar måste få en majoritet av båda kamrarna, liksom formellt godkännas av drottningens representant generalguvernören.

Källor: Australiska valmyndigheten AEC, australiska parlamentet.

Fakta: De australiska partierna

Koalitionen: Den styrande koalitionen – som består av centerhögerpartierna Liberals, lett av premiärminister Scott Morrison, och The Nationals – har tillsammans har 76 stolar i representanthuset. Så här är de fördelade: 43 Liberals, 10 The Nationals och 23 Liberal National Party of Queensland (en hopslagen variant av partierna i delstaten Queensland).

Labor: Socialdemokratiska Labor är största parti med 68 stolar i representanthuset och leds av premiärministerutmanaren Anthony Albanese.

Greens: Trots tio procent av rösterna i valet 2019 har De gröna har bara en ledamot i representanthuset, partiledaren Adam Bandt.

Oberoende: Tre så kallade oberoende ledamöter finns för närvarande, som väljer sina egna individuella valplattformar.

Övriga: Centre Alliance, United Australia Party och KAP har en stol vardera.

I senaten har koalitionen 36 stolar, Labor 26 och De gröna 9. Övriga tillhör det populistiska nationalistpartiet One nation (2 stolar), Lambie Network (1), Centre Alliance (1) och en är oberoende.

Källa: Parliamentary Education Office

ANNONS