Talibanrörelsens politikchef Sher Muhammad Abbas Stanikzai anländer till de "intra-afghanska" samtalen i Moskva som inleddes på tisdagen.
Talibanrörelsens politikchef Sher Muhammad Abbas Stanikzai anländer till de "intra-afghanska" samtalen i Moskva som inleddes på tisdagen.

Sällsynt möte mellan afghanska parter i Moskva

Ett möte utöver det vanliga pågår mellan afghanska talibaner och oppositionsledare i Moskva. Vid mötet deltar kvinnor som försvarar sina rättigheter i det våldsplågade Afghanistan.

ANNONS
|

Rundabordssamtalen inleddes på tisdagen i den ryska huvudstaden. Detta "intra-afghanska" möte, som saknar motstycke, varar i två dagar.

På ena sidan en delegation från talibanrörelsen, på den andra afghanska politiker och andra höga företrädare som till exempel Haneef Atmar – som utmanar president Ashraf Ghani i presidentvalet – förre krigsherren Atta Muhammad Noor och den tidigare afghanske presidenten Hamid Karzai, även dessa motståndare till Ghani.

Tal om "framsteg"

Talibanerna, som inflikade en bönestund, skissade på sin vision för ett framtida Afghanistan, med regler för kvinnor och hur en islamsk konstitution ska kunna införas.

ANNONS

I den andra delegationen ingick kvinnor som inför talibanerna gjorde klart vilka rättigheter de förväntar sig i Afghanistan.

Muhammad Noor sade i helgen att Moskvamötet ska bidra till att stärka de fredssträvanden som gjorts under de nyligen avslutade fredssamtalen mellan talibanerna och USA i Qatars huvudstad Doha.

Efter tisdagens session framhöll båda sidor att det gjorts "framsteg" i Doha. Men för att nå fram till en uppgörelse som gör slut på det 17 år långa kriget krävs kännbara eftergifter från bägge sidor.

llsk president

Talibanerna, som styrde Afghanistan med skoningslösa sharialagar 1996–2001, säger sig inte vara ute efter ett maktmonopol, men ett "inkluderande islamiskt system" är en förutsättning för dem.

Samtalen i Moskva och Doha sker helt var för sig. Gemensamt är dock att inga representanter från regeringen i Kabul är inbjudna, vilket upprör den sidsteppade presidenten Ashraf Ghani.

Så här reagerade han på tisdagen:

- Ska det bli något fredsavtal kommer Afghanistans regering att vara beslutsfattaren, sade Ghani till den afghanska nyhetskanalen Tolo.

- Ingen makt i landet kan upplösa regeringen.

ANNONS

Ghani har försökt få talibanerna till förhandlingsbordet, men den islamistiska extremiströrelsen erkänner inte hans regering. I deras ögon är han blott USA:s marionett.

TT-AFP

Bakgrund: Kriget i Afghanistan

Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.

När insatsen var som störst stred omkring 130000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.

Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.

ANNONS