En av de två oljetankrar som attackerades i Omanbukten torsdagen den 13 juni. Angreppen har utlöst förnyade spänningar mellan Iran och USA.
En av de två oljetankrar som attackerades i Omanbukten torsdagen den 13 juni. Angreppen har utlöst förnyade spänningar mellan Iran och USA.

Ryssland: USA:s beslut en militär provokation

Spänningarna ökar allt mer mellan Iran och USA efter förra veckans attack på två oljetankrar i Omanbukten. Kina varnar för att inte öppna "Mellanösterns Pandoras ask" efter att USA aviserat en ökad närvaro i regionen.

ANNONS
|

USA anklagar Iran för att ligga bakom angreppet på de två tankrarna, något som Iran tillbakavisar.

På måndagen meddelade USA att landet som svar kommer att skicka ytterligare 1000 soldater till Mellanöstern, enligt den tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan.

"De senaste iranska attackerna bekräftar de tillförlitliga och trovärdiga underrättelser vi har fått om fientligt beteende från iranska styrkor och grupper som strider på Irans sida, som hotar amerikansk personal och intressen över hela regionen", säger Shanahan i ett uttalande.

"Oerfarna politiker"

Beskedet följer på ytterligare en avisering tidigare i år om att placera 1500 soldater i regionen för att skydda amerikanska intressen mot påstådda hot från iranskt håll.

ANNONS

Saudiarabien och till viss del även Storbritannien har slutit upp bakom USA i anklagelserna mot Iran.

På tisdagen meddelade Irans president Hassan Rohani att Iran inte kommer att inleda krig mot någon stat.

- De som är emot oss är en grupp oerfarna politiker, sade han i ett direktsänt tal i statlig tv.

- Trots alla amerikanska ansträngningar i regionen, deras önskan att skära av våra band med världen och hålla Iran isolerat, så har de misslyckats.

Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov kallar USA:s beslut för en "militär provokation", och säger till ryska medier att planerna måste skrinläggas om USA vill undvika krig med Iran.

Kina oroat

Kina varnar samtidigt för att USA:s löfte om ökad närvaro kan komma att öppna "Mellanösterns Pandoras ask" och manar Iran att inte överge kärnenergiavtalet som USA drog sig ur för ett drygt år sedan. Uttalandet från Kina kommer dagen efter att Irans atomenergimyndighet meddelat att landet om tio dagar kommer att överskrida de gränser som formulerats för anrikat uran i det globala avtalet.

ANNONS

Iran har även hotat med att ytterligare minska på åtagandena i avtalet om kvarvarande länder – Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland och Ryssland – inte hjälper till att skydda Iran från USA:s sanktioner. Men EU vill inte agera utan stöd i ryggen från det internationella atomenergiorganet IAEA.

- Våra bedömningar baseras på IAEA:s rapporter, inte på uttalanden, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Kärnenergiavtalet

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet gav insyn i Irans atomenergiprogram, för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som detta bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade dock president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot landet. De tre EU-länder som undertecknade avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Ett år efter att USA lämnade avtalet bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden som ingår i kärnenergiavtalet. Beslutet innebär att Iran inte förhåller sig till avtalets begränsningar om lagring av anrikat uran samt tungvatten.

ANNONS