Rivaler kan tvingas ihop av dödläge i brexit

Över 2,5 år av förhandlingar, debatter, prognoser och politisk positionering slutade i ett förkrossande nederlag för Theresa May och hennes utträdesavtal med EU i parlamentet i London. På måndag måste hon återkomma med en ny plan för vägen framåt – men vad kan premiärministern egentligen göra för att få ett nytt avtal igenom parlamentet?

Så här långt har Mays strategi gått ut på att förankra utträdesavtalet enbart inom sitt eget konservativa parti samt hos det nordirländska stödpartiet DUP. Förslaget som röstades ner i tisdags beskrivs av många som en kompromiss mellan alldeles för många viljor och framför allt var det problematiken kring gränsen mellan Nordirland och Irland som satte käppar i hjulet.

Vägs ände

Dödläget i kombination med att klockan tickar allt snabbare mot utträdesdatumet den 29 mars gör att statsvetaren Nicholas Aylott spår att traditionella spelregler i brittisk politik har satts ur spel. Det finns en väldigt begränsad tradition av samarbete mellan de två stora partierna – men nu måste May vända sig till andra krafter i parlamentets underhus för att gå vidare.

För att ett nytt avtal ska kunna godkännas av parlamentet krävs sannolikt stöd från åtminstone några av Labours 256 ledamöter.

- Taktiken att bara förlita sig på stödet från sitt eget parti och stödpartiet för att få igenom brexitavtalet har nått vägs ände. Nu måste May vända sig till Labour, säger Aylott, som är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

- Men det är svårt att se en radikal vänsterledning i Labour och en ganska traditionell konservativ ledning i Tories samarbeta. Ett alternativ är att May eller personer i hennes krets tar kontakt med parlamentsledamöter utanför partiledningen för att förhandla.

Lovar dialog

May har efter det att hon överlevde misstroendeomröstningen lovat samtal med andra partiers parlamentsledamöter i "konstruktiv anda". Men hon tycks också fast besluten att inte backa från sina löften om att Storbritannien ska lämna såväl tullunionen som den inre marknaden – två stora frågor där hennes linje och Labours kraftigt skiljer sig åt.

Hittills har också oppositionsledaren Jeremy Corbyn avvisat samtal i väntan på en försäkran om att det inte kommer att bli något EU-utträde utan avtal. Precis som Storbritannien i stort och Mays regeringsparti är Labour splittrat kring brexit. En grupp parlamentsledamöter driver frågan om en ny folkomröstning i hopp om att helt stoppa EU-utträdet medan andra representerar delar av landet där stödet för att lämna var som störst.

- Labourledningen sitter i en knepig sits. Corbyn är en gammal EU-skeptiker som är väldigt nöjd med att Storbritannien lämnar unionen. Men han är också livrädd för att Labour ska betraktas som ett anti-brexit-parti och tappa väljare, säger Aylott.

- Men ledningens brexitmodell och det som regeringen har föreslagit är inte så väldigt annorlunda egentligen, förutom synen på en tullunion. I övrigt skulle de nog kunna ha mycket gemensamt.

Svår väg framåt

Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge, tror dock att en uppgörelse mellan May och Labour är avlägsen.

- Ju mer hon närmar sig Labour och dess inställning till brexit, desto mer fjärmar hon sig från sitt eget parti, i synnerhet från de hårdföra så kallade brexitörerna. Samtidigt innebär deras motstånd mot Mays brexitlinje att hon behöver få en del av Labour med sig, säger hon.

- Men som det ser ut nu kommer inte Labour att gå med på det, eftersom det snarare ligger i deras intresse att destabilisera May. De vill helst ha nyval och kommer sannolikt att råda sina medlemmar att inte samarbeta.