Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den knappt millimeterstora ostrakoden – innehållande den rekordgamla sperman – hade bevarats i bärnsten från Myanmar.
Den knappt millimeterstora ostrakoden – innehållande den rekordgamla sperman – hade bevarats i bärnsten från Myanmar. Bild: Ludwig-Maximilian-Universität/TT

Rekordsperma hittad – 100 miljoner år gammal

Världens äldsta sperma har hittats i en bit bärnsten i Myanmar. Förutom att sädescellerna är 100 miljoner år gamla – nytt rekord – har de också en del andra egenskaper som förbryllar forskarna.

Inuti en bit bärnsten i Myanmar har ett internationellt forskarlag hittat världens äldsta sperma.

Sperman i fråga finns bevarad inuti en ostrakod, ett knappt millimeterstort kräftdjur, av honkön. Att spermierna var intakta tyder enligt forskarna på att kräftdjuret befruktades strax innan hon fastnade i trädkåda som sedermera fossiliserades.

Fyndet krossar den tidigare rekordnoteringen. Innan upptäckten i Myanmar var den äldsta kända sperman, som hittades av svenska forskare , blott 50 miljoner år gammal och kom från en utdöd antarktisk mask.

Utöver åldern hade sperman från Myanmar även en annan anmärkningsvärd egenskap.

De flesta djur – inklusive människan – producerar väldigt många väldigt små spermier. Men ostrakoderna satsar mer på kvalitet än kvantitet. De enskilda spermierna beskrivs som "jättar" och är mer än fyra gånger så långa som hanostrakodens kropp.

– Det motsvarar ungefär 7,3 meter för en människa som är 170 centimeter lång, säger geobiologen Renate Matzke-Karasz, från tyska Ludwig-Maximilianuniversitetet, som deltagit i fossiljakten.

Det evolutionära värdet av enorma sädesceller delar forskarvärlden, men Matzke-Karasz slår ett slag för jättespermierna. Flera ostrakodarter finns nämligen kvar i världshaven och fortplantar sig på samma sätt i dag.

– Det faktum att djuren redan för 100 miljoner år sedan utvecklat jättespermier indikerar att den här strategin i själva verket kan vara framgångsrik i ett väldigt långt perspektiv, säger Matzke-Karasz till universitetets hemsida.

Teckning föreställande två förhistoriska ostrakoder som parar sig.
Teckning föreställande två förhistoriska ostrakoder som parar sig. Bild: Ludwig-Maximilian-Universität/TT