- Jag tycker att det är skamligt att man misstänkliggör och ska försvåra för dem som räddar liv. Jag tror att historiens dom kan bli ganska hård, säger svenska EU-parlamentsledamoten Malin Björk (V).
I ett av parlamentets utskott diskuterades på onsdagen den akuta migrant- och flyktingsituationen på centrala Medelhavet. Över 85000 människor har hittills i år anlänt över havet till Italien, där myndigheterna allt mer högljutt varnat för ett krisläge.
En av åtgärderna som Italien föreslagit är att de hjälporganisationer som finns på plats med egna fartyg på Medelhavet ska skriva på en "uppförandekod", där de bland annat lovar att inte ge sig in på libyskt vatten eller inte tala i telefon med eller signalera till flyktingfartyg.
Hjälper smugglare?
Bakom uppförandekravet står anklagelser om att människorättsorganisationerna genom sina insatser i praktiken hjälper flyktingsmugglare, som kan använda sig av allt sämre båtar i förvissning om att deras offer räddas av andra.
Människorättsorganisationerna kallar anklagelserna för en "smädelsekampanj" och anser att uppförandereglerna "sätter tusentals liv i fara".
Malin Björk håller med och vill i stället att Italien ska få gehör för ett av sina övriga krav: att föra de räddade flyktingarna och migranterna till andra EU-länder.
- Italienarna ropar på att andra länder ska hjälpa till – och det ska man göra. Då ska man öppna hamnar och se till att man har ett omfördelningssystem från de hamnarna. Det här är lätt som en plätt, om man bara har den politiska viljan, säger Björk.
Behöver Marshallplan
Italiens föreslagna uppförandekod diskuterades av EU-ländernas migrationsministrar i förra veckan. Efteråt var dock Sveriges Morgan Johansson (S) tydlig med att något klartecken ännu inte getts.
- Inte minst ur säkerhetssynpunkt finns det skäl att ha en diskussion med de här frivilligorganisationerna om hur man ska uppträda. Det har vi sagt, men vi har inte ställt oss bakom några detaljer. Och vi har varit noga med från Sveriges sida att det måste ske i samarbete med de här organisationerna, sade Johansson till TT i fredags.
Under tiden fortsätter Italiens kustbevakning att dra det i särklass tyngsta lasset när det gäller att rädda liv till havs. Och där är man övertygad om att betydligt större insatser krävs för att lösa situationen.
- En Marshallplan för Afrika är absolut nödvändig, manar Sandro Gallinelli från kustbevakningen till ledamöterna i EU-parlamentet.
Kräver extra toppmöte
Samtidigt kommer ett utspel från den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet, som vill att EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk omedelbart sätter in ett extra EU-toppmöte för att finna en gemensam lösning på migrationskrisen i Medelhavet. "Att vänta till oktober vore skandalöst" skriver S-gruppens ledare Gianni Pitella i ett uttalande.
Fakta: Uppförandekoden på Medelhavet
Enligt läckta dokument innehåller Italiens förslag till uppförandekod för hjälporganisationerna på Medelhavet bland annat följande:
- absolut förbud mot att gå in på libyskt vatten
- inte göra telefonsamtal eller skicka ljussignaler för att underlätta avfärd för migrantfartyg
- inte flytta över någon till andra fartyg till havs, såvida inte det råder en nödsituation
- inte störa libyska kustbevakningens insatser
- ta emot poliser ombord för att utreda människosmuggling
- öppet deklarera hur räddningsarbetet finansieras
- samarbeta med myndigheterna på den plats där man går i hamn
Den som inte godkänner uppförandekoden hotas med att vägras tillträde till hamnar i Italien.
Fakta: Marshallplanen
Marshallplanen – officiellt Europeiska återhämtningsplanen – var ett initiativ från USA:s dåvarande utrikesminister George C Marshall för återuppbyggnad av Europa efter andra världskriget.
Planen godkändes av president Harry Truman 1948 varpå 13 miljarder dollar – i dag motsvarande ungefär det tiodubbla – gavs till framför allt Storbritannien, Frankrike och Tyskland fram till 1952. Sovjetunionens motstånd mot planen gjorde att Östeuropa stod utanför hjälpen.
För sin insats belönades Marshall (1880–1959) senare med Nobels fredspris 1953.
