–Misstron är extremt hög och den säkerhetspolitiska situationen i Europa är i grunden förändrad, säger Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
President Francois Hollande och förbudskansler Angela Merkel åkte i går till den ukrainska huvudstaden Kiev. Idag träffar de president Vladimir Putin i Moskva för att om möjligt få till stånd en öppning i den låsta konflikten med eldupphör och verkliga fredssamtal.
–Ukraina är i krig. Tunga vapen används och civila dödas dagligen, sade Francois Hollande vid en presskonferens igår.
Det nya fredsinitiativet bygger på, sade den franske presidenten, Ukrainas territoriella integritet och skulle kunna godtas av alla. Men Hollande varnade för att diplomatin inte kan fortsätta hur länge som helst.
I Kiev fanns också USA:s utrikesminister John Kerry för samtal om utvecklingen i de östra delarna av landet, där ukrainska förband är i våldsamma strider med proryska separatister. Signaler från Washington tyder på att USA är berett att stödja Ukraina med ”defensiva vapen”.
Detta sker när försvarsalliansen Nato beslutar att upprätta kommandocentraler i Polen, Rumänien, Bulgarien och de tre baltiska staterna för att kraftigt höja beredskapen. Högkvarteret för en ny snabbinsatsstyrka, initialt på cirka 5 000 man, placeras i Polen.
Nato stärker även samarbetet med Georgien, som söndras av två inre konflikter med Ryssland i bakgrunden, i Abkhazien och i Nordossetien. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg beskrev i går Georgiens och Nato:s relationer som mycket starka, och att de fördjupas:
–Nato är besluten att hjälpa Georgien att modernisera sitt försvar och därmed göra det möjligt för landet att närma sig ett Nato-medlemskap.
Nato-rådgivare ska bistå de georgiska myndigheterna i arbetet med att genomföra en försvarsreform. Dessutom etableras ett gemensamt träningscenter i huvudstaden Tblisi.
Rysslands agerande i landet fördömde Nato-chefen.
Carolina Vendil Pallin på FOI säger:
–Ryssland ser det som en fara att Nato flyttar fram sina positioner närmare deras gräns. De funderar naturligtvis även på hur stark artikel fem är, hur pålitlig den är.
Denna artikel gäller ömsesidigt försvar. Om ett Nato-land angrips, är det ett angrepp på hela alliansen.
–Just nu är vi en situation där misstron mellan väst och Ryssland är på en extremt hög nivå. Putin har ju i ett uttalande hävdat att det är Nato-legioner som strider i Ukraina, vilket ju inte alls stämmer. Men det är den bild som han förmedlar av konflikten i Ukraina, att det är ett krig som förs för att försvaga Ryssland.
Finns någon diplomatisk väg ut ur krisen?
–Vi har hamnat i ett ställningskrig och det finns ingen snabb väg ut ur detta. Som jag ser det har det som hänt på Krim och i Ukraina förändrat säkerhetspolitiken i Europa i grunden, därför att Ryssland signalerat att de respekterar inte de gränser som de tidigare har sagt sig acceptera, utan att gränser kan ändras med våld. Då tror jag att det är väldigt farligt att tro att det finns en snabb lösning, det behövs långsiktiga strategier.
Det finns inget idag i rysk politik som tyder på att man skulle ge upp östra Ukraina och sluta stödja den proryska sidan i den väpnade konflikten, enligt Carolina Vendil Pallin.
–Och det finns absolut ingenting som tyder på att man skulle ge upp Krim. Och i rysk opinion idag, på grund av propagandan i Ryssland, görs inte ens kopplingen mellan sanktionerna som väst har med den olagliga annekteringen av Krim. Sanktionerna ses som i opinionen som något som väst har infört för att försvaga Ryssland.
Risken är att konflikten eskalerar ytterligare, enligt Carolina Vendil Pallin.
–Absolut, säger hon.
Förtroende för den ryska ekonomin är väldigt låg, med omfattande kapitalflykt och en extremt låg investeringsnivå.
–Budskapet som matas ut är att Ryssland är omgivet av fienden som vill landet illa. Men redan före annekteringen av Krim stagnerade ekonomin och tillväxten minskade radikalt. Det som gör krisen akut är, förutom sanktionerna, det fallande oljepriset. Det framställs också i propagandan som att det är riktat mot Ryssland.
132 personer och 28 företag är föremål för EU:s sanktioner. Nu väntas ännu 19 personer och 9 företag föras upp på listan.
