Vid sidan av en vältrafikerad gata i Teheran står en ung kvinna med sin ena arm utsträckt från kroppen. Från en pinne hänger hennes prickiga sjal. Bredvid har ytterligare en barhuvad kvinna klivit upp på en betongpelare för att protestera mot den lagstadgade slöjan.
De senaste dagarna har bilder i sociala medier visat flera andra som gör samma sak. Protesterna har spridit sig sedan en 31-årig kvinna, som greps i december efter att ha tagit av sig sin slöja under en regimkritisk demonstration, frigavs i helgen.
Lag sedan 1979
Sedan revolutionen 1979 är det förbjudet för kvinnor i Iran att röra sig utomhus utan att täcka håret. Det har övervakats av en sedlighetspolis och lagbrott kunde sluta med varningar, böter eller fängelse. Trots det har iranska kvinnor i årtionden tänjt på gränserna genom att bland annat låta slöjan glida långt bak på huvudet eller vägra bära hijab när de kör bil.
Men nyligen meddelade myndigheter att kvinnor som inte täcker håret ordentligt inte längre kommer att gripas. Trots detta har minst en person till – förutom 31-åringen – frihetsberövats.
Det nya gripandet skedde i måndags, sedan kvinnan genomfört sin barhuvade protest i centrala Teheran, uppger hennes advokat för nyhetsbyrån AFP. Hon har skickats till Gharchak-fängelset och borgensumman har satts till fem miljarder rial (865000 kronor).
- Med tanke på att domaren känner till familjens ekonomiska situation så innebär det att de utfärdar en så stor borgenssumma för att hålla personen kvar i fängelse, säger Nasrin Sotoudeh till AFP.
"Tydligt budskap"
Sotoudeh, som 2012 tilldelades Sacharovpriset för sitt försvar av grundläggande fri- och rättigheter, skriver på Facebook att budskapet från de som protesterar är tydligt.
"Låt kvinnor ta kontroll över sina kroppar" skriver hon.
En kvinna som frivilligt bär hijab skriver i sin tur på Twitter att hon inte känner sig tvingad av sin familj, sitt arbete eller av samhället. Men trots att hon själv är nöjd över sitt val anser hon inte att slöjan ska vara ett tvång: "Religion och hijab ska inte vara obligatoriskt", twittrar hon.
Fakta: Makten hos prästerskapet
Iran är en teokrati, där islams lagar utgör grunden för lagstiftningen och domstolarna. Makten utgår från den högste andlige ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. President och parlament är folkvalda, men prästerskapet har den yttersta makten.
De medborgerliga rättigheterna är starkt begränsade och brotten mot mänskliga rättigheter omfattande. Oppositionen tystas brutalt med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning.
Kvinnan anses underordnad mannen och har inte samma juridiska rättigheter.
Källa: Landguiden