Tonläget är redan högt när mobilfilmen börjar. En uppenbart frustrerad Eric Garner – en stor svart man, klädd i grå T-tröja och beige shorts – försöker resonera med en handfull poliser, flera huvuden kortare än han själv.
- Jag säljer inte cigaretter. När ska ni lämna mig ifred? ropar han och gestikulerar vilt med armarna.
Det är juli i Staten Island, New York. Året är 2014. Den 43-årige sexbarnspappan Eric Garner är van vid att få påhälsning av polisen – de betraktar honom som en skattebrottsling, eftersom han flera gånger har sålt lösa cigaretter svart.
Den här gången ska allt bli annorlunda. En polisman grabbar plötsligt tag om Eric Garner och lägger armen runt hans hals. Det krävs flera andra poliser för att tvinga ner Garners stora kropp på gatan, där han läggs på mage.
- Jag kan inte andas, hörs Eric Garner flämta elva gånger.
En timme senare förklaras han död på sjukhuset.
Rättegång inleds
Nu, snart fem år senare, framträder den polis i rätten som lade sin arm om Eric Garners hals.
Mannen arbetar kvar inom polisen och har aldrig åtalats för något brott. I stället är det en oberoende myndighet, med uppgift att pröva tjänstefel inom polisväsendet, som har väckt åtal i en intern polisdomstol i New York.
Om polismannen befinns skyldig till att ha strypt Eric Garner till döds riskerar han att förlora ledighetsdagar eller i värsta fall sitt jobb, skriver Time.
Men mannens försvarsadvokat Stuart London hänvisar till polisens egen medicinska expert, som enligt uppgifter inte hittade några skador på Eric Garners hals. Garner ska i stället ha dött av en kombination av flera orsaker: fetma, astma och diabetes, enligt experten.
- Vi vet att han inte höll på att kvävas eftersom han lyckades prata, sade London, som hävdar att hans klient blivit en syndabock i en politisk debatt, skriver The Guardian.
Avvisas av utredare
Garners sista ord, "jag kan inte andas", kom att bli ett stridsrop i en landsomfattande rörelse, född i sviterna av dödsskjutningen av 17-årige Trayvon Martin i Florida två år tidigare. Rörelsen anser att obeväpnade svarta män och kvinnor dödas lättvindigt i samband med gripanden i USA, och att poliser åtnjuter straffrihet.
Ett tjugotal skanderande demonstranter mötte Eric Garners familj när de steg ner för trappan utanför domstolen i måndags eftermiddag. Ett tungt regn föll över staden.
Det är tårar, sade Garners mamma Gwen Carr till The New York Times.
- Eric gråter i himlen, eftersom han fortfarande måste se på när hans familj kämpar för hans upprättelse.
Fakta: Black Lives Matter-rörelsen
I februari 2012 dödades den 17-årige afroamerikanen Trayvon Martin i Sanford i Florida. Den frivillige områdesvakten George Zimmerman hade tidigare larmat polisen för att rapportera om en "skum person" som rörde sig i området. Minuter senare hörde grannarna pistolskott. Trayvon Martin var obeväpnad.
Dödsskjutningen gav upphov till ett nationellt ursinne, som förstärktes ytterligare när George Zimmerman friades från anklagelserna om mord. Stora demonstrationer hölls på många platser i USA. På sociala medier började en hashtag florera, #blacklivesmatter, som betyder ungefär "svarta liv spelar roll". Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad opinionsrörelse.
Dödsskjutningen av Trayvon Martin har följts av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade afroamerikaner. Ändå döms få poliser för brott. Enligt rörelsen handlar det om ett system rotat i rasism, och att anställda inom polisväsendet skyddar varandra.
Runt 1000 människor dödas av polisen varje år i USA, visar forskning från Bowling Green State-universitetet. Sedan 2005 har bara 36 poliser dömts i domstol för brott i sådana fall, enligt amerikanska NBC News.
