Enligt inrikesdepartementets uppgifter vid 18-tiden hade demonstrationerna i Paris dragit ungefär 2200 deltagare under dagen, och cirka 66000 i hela Frankrike.
- Det är lite nedslående. Vi förväntade oss fler människor, men rörelsen kommer att fortsätta, säger den 49-årige arbetaren Francis Nicolas i staden Lyon.
När förra lördagen summerades uppgav departementet att cirka 125000 deltog i hela Frankrike och omkring 10000 i Paris.
Efter att först hårdnackat ha hållit emot Gula västarnas inledande krav om slopade planer på höjd bränsleskatt har franska regeringen fått backa på punkt efter punkt. Demonstrationerna har mer och mer övergått i en allmän kritik mot president Emmanuel Macron och hans politik. Macron kritiseras för toppstyre och för att gynna de rika på de svagas bekostnad.
Färre gripna
- Jag har kommit för att demonstrera fredligt. Så fort det blir våldsamt, sticker jag, säger den 43-årige tvåbarnsfadern Monaem Zarhouni i Paris.
- Min fru är också arbetslös och vi lever på under 700 euro (drygt 7000 kronor) i månaden. Det är svårt.
Under lördagen greps 168 personer i Paris. Förra helgen fanns cirka 90000 poliser på de franska gatorna och omkring 2000 människor greps, varav ungefär 1000 i Paris.
Dämpa ekonomin
Under lördagen stod det också klart att en person sent på fredagen omkom i en vägolycka i Belgien med koppling till protesterna i Frankrike. Det var en bilist i gränsområdet Erquelinnes som körde in i en lastbil som hade saktat ner på grund av en vägblockad som Gula västarna satt upp på den franska sidan.
Protesterna som nu pågått sedan i mitten av november kan ha en negativ inverkan på den ekonomiska utvecklingen. En undersökning visar en nedgång i aktivitet för den privata handelssektorn i december, som kopplas till de landsomfattande protesterna. Det är första nedgången på två och ett halvt år, enligt analysföretaget IHS Market.
Delad opinion
Det är i mångt och mycket ett slag om den allmänna opinionen som pågår och hittills har Gula västarna haft starkt folkligt stöd. Men två opinionsundersökningar som publicerades på torsdagen – efter Macrons senaste eftergifter som framfördes i ett tal i måndags – visar att franska folket nu är kluvet i två lika stora delar i frågan om protesterna bör fortsätta eller inte.
Samtidigt kommer rapporter från människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) om polisbrutalitet mot studenter, vissa av dem barn, och journalister under protesterna. Polisen använde sig av tårgas samt granater som sprider både gummikulor och tårgas för att skingra demonstranter.
Franska myndigheter borde utreda om polisen verkligen tillämpat rätt och proportionerliga metoder och ställa poliser till svars, anser HRW.
Fakta: Protesterna i Frankrike
Gula västarna (Gilets jaunes) är ett löst sammansatt initiativ som ursprungligen bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel. Protesterna har sedan vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje om förlorad köpkraft och känsla av att många har det svårare ekonomiskt samt mot president Emmanuel Macron och hans politik.
Rörelsen har blockerat vägar och bränsledepåer och flera lördagar i rad har tiotusentals demonstranter intagit gatorna i Paris och andra franska städer som Lille och Marseille.
Steg för steg har Macron och regeringen backat inför demonstranternas krav, men Gula västarna har inte nöjt sig.