Varningarna om ökad instabilitet duggar tätt efter det att president Donald Trump meddelat att USA lämnar kärnenergiavtalet JCPOA med Iran. Men två länder har också framfört sina hjärtliga gratulationer: Israel och Saudiarabien, som är Washingtons allierade och Teherans främsta antagonister i regionen.
För dem handlar problemen med avtalet om mycket mer än kärnvapen. De hävdar att Teheran har utnyttjat avtalet för att flytta fram sina positioner i Mellanöstern. Genom att skära av landets ekonomiska livlinor hoppas de att regimen ska försvagas. Men Trumps beslut är också ett stort risktagande som skapar ett osäkert läge.
- Trump kastar ut regionen i ett gungfly, utan en plan B. Han har sagt att han inte vill se att USA går in i fler krig, men det är motsägelsefullt eftersom det faktiskt kan bli resultatet av hans agerande, säger Bitte Hammargren som leder Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.
- Och regionen behöver snarare avspänning, nedrustning, dialog och konfliktlösning.
Maktspel i Teheran
Trump har gett de iranska hökarna – som har motsatt sig överenskommelsen eftersom de ansåg att president Hassan Rohani gjorde för stora eftergifter till ett opålitligt USA – vatten på sin kvarn. Många av dem vill nu att Iran ska återgå till att anrika uran som tidigare. Rohani har sagt att Iran kommer att stanna i avtalet så länge som det gynnar landets intressen, men har också varnat USA för att försöka begränsa landets inflytande i regionen.
- Det pågår ett maktspel i Iran där hökarnas argument är att eftersom USA kränker avtalet så finns ingen skyldighet från Irans sida att följa det. Utan att säga det högt kanske de ser en kärnvapenkapacitet som regimens yttersta säkerhetsgaranti, säger Hammargren.
- Och om Iran går ur JCPOA eller slutar att tillämpa ickespridningsavtalet NPT:s tilläggsprotokoll ökar risken för kärnvapenspridning i regionen. Och med det ökar också risken för ett nytt storkrig.
Ett annat scenario är att de konflikter som redan skär djupt genom Mellanöstern – de som fungerar som krig genom ombud för ärkefienderna Iran och Saudiarabien – fördjupas. Samtidigt som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hyllade Trumps "historiska" beslut kallade landets militär in reservister, satte sig i högsta beredskap och uppmanade myndigheterna i Golanhöjderna att låsa upp skyddsrummen.
Upptrappning i Syrien
Israel oroas över att Iran och den libanesiska shiarörelsen Hizbollah, som strider på den syriska regimens sida, ska placera ut soldater längs med den israeliska gränsen. Försvarsminister Avigdor Lieberman har lovat att alla försök från Iran att etablera ett "militärt fortfäste" i Syrien ska slås tillbaka.
- I Syrien har det redan skett flera konfrontationer och de kan trappas upp. Hizbollah och Libanon kan dras in i detta, i synnerhet eftersom en israelisk minister efter det libanesiska valet i princip terrorstämplade Libanons regering, säger Hammargren.
Fakta: Hyllades som diplomatisk triumf
Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen, kallad JCPOA, skrevs under efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
Det har hyllats som en diplomatisk triumf och ett viktigt steg i arbetet kring icke-spridning av massförstörelsevapen.
Enligt avtalet – som slöts i utbyte mot sanktionslättnader för Teheran – får inte Iran anrika uran till 20 procent eller mer. I väst anses så pass höganrikat uran vara ett steg på vägen till en fungerande kärnladdning.
I överenskommelsen öppnar Iran även dörrarna till sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer och landets centrifuger för anrikning av uran minskas med två tredjedelar.
FN:s tidigare sanktioner ska återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo finns kvar under fem år efter att avtalet skrevs på. Sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år efter att överenskommelsen slöts.