Benjamin Netanyahu, premiärminister i Israel vars parlament har antagit en ny kontroversiell lag som bland annat definierar landet som "det judiska folkets nationalstat". Arkivbild.
Benjamin Netanyahu, premiärminister i Israel vars parlament har antagit en ny kontroversiell lag som bland annat definierar landet som "det judiska folkets nationalstat". Arkivbild.

Omstridd lag antagen i Israel

Efter flera timmars upprörd debatt i parlamentet inför Israel en lag som säger att landet är en judisk stat. Lagen får hård kritik av landets arabiska politiker som kallar den rasistisk.

ANNONS
|

I den kontroversiella lagen förklarar lagstiftarna att Israel är judarnas land, något som landets politiker hävdat ända sedan landet grundades för 70 år sedan.

- Vi har slagit fast i lagen den grundläggande principen om vår existens. Israel är det judiska folkets nationalstat, som respekterar alla medborgares individuella rättigheter. Det här är vår stat, den judiska staten, sade premiärminister Benjamin Netanyahu i samband med omröstningen, enligt medier i Israel.

ANNONS

"Rättigheter trampade på"

Arabiska politiker är mycket kritiska och kallar den nya lagstiftningen rasistisk och anti-demokratisk. Som en följd av lagen ges arabiska, som hittills varit ett av de officiella språken, lägre juridisk status än tidigare och judiska symboler görs till symboler för staten Israel.

- För många i Israel är det här inget konstigt. Inte för den judiska majoriteten, men för den arabiska minoriteten är det annorlunda. De har inte den här visionen om ett judiskt land, och de ser sina rättigheter trampade på, säger Anders Persson, statsvetare vid Lunds universitet med inriktning på just konflikten mellan israeler och palestinier.

"Inte särskilt sträng"

Det är oklart vad lagen kan innebära och hur den kommer att tolkas. Bland annat görs judiska bosättningar till en nationell angelägenhet, men om det innefattar även bosättningar på ockuperat område blir en tolkningsfråga.

- När man läser lagen förefaller den inte vara särskilt sträng. Men ett av problemen med lagen är att det finns en lång rad vaga formuleringar som i sin tur är öppna för tolkningar.

ANNONS

Knesset antog lagen med röstsiffrorna 62 för och 55 mot. Två ledamöter avstod från att rösta.

- Det här är en fråga om den judiska majoritetens rättigheter versus den arabiska minoritetens. En demokratisk gråzon, säger statsvetaren Anders Persson.

"Går mot etnokrati"

Den israeliska organisationen Fred nu (Peace Now) kampanjade mot lagen, som nu blir en del av statens grundlagar. Genom den nya lagstiftningen får det judiska folket "exklusiv rätt till självbestämmande".

- Visst är lagen till viss del symbolisk, men den är också mer än det. Den öppnar upp Pandoras ask för fler lagar av etnisk karaktär, säger Brian Reeves, chef för utveckling och internationella relationer på Fred nu.

- Det judiska folket står redan över palestinierna på många sätt – men det blir på ett helt annat plan nu när man börjar lyfta in detta i lagstiftningen.

ANNONS

Lagen antas i en tid när Israel i själva verket borde sträva mot inkludering och problemlösning, säger Reeves. Däremot tror han inte att detta kommer att bana väg för en ny våg av oroligheter och våld.

- Men om 20 år, när fler lagar av den här typen stiftats under Netanyahu och Israel blivit en fullbordad etnokratisk stat, då kommer man att blicka tillbaka på den här dagen och säga: "Det var då det började", säger Reeves.

TT

Bakgrund: Konflikten mellan israeler och palestinier

Israeler och palestinier gör, historiskt, anspråk på samma område i Mellanöstern. Dagens konflikt går tillbaka till tiden före första världskriget, då judar i Europa försökte undkomma förföljelser.

Området styrdes av Osmanska riket till 1917, därefter av Storbritannien. I den så kallade Balfourdeklarationen 1917 stödde Storbritannien upprättandet av ett judiskt hemland i Palestina.

På 1930-talet gjorde den arabiska befolkningen uppror mot tilltagande judisk invandring.

Den 14 maj 1948 utropade David Ben-Gurion den nya staten Israel och blev dess landsfader. "Härmed förklarar vi grundandet av en judisk stat i Palestina" börjar självständighetsförklaringen.

FN hade 1947 röstat för en delning av territoriet, som inte godtogs av omgivande arabiska stater. Flera krig följde, med arabiska flyktingar skingrade i hela regionen. Israel har utökat det territorium landet kontrollerar jämfört med FN:s delningsbeslut.

I dag har nästan en femtedel av Israels medborgare arabiska som modersmål. Många identifierar sig som palestinier.

Sedan 1967 ockuperar Israel dessutom Västbanken och Gazaremsan, med palestinsk befolkning, och Östra Jerusalem som enligt FN borde ha fått internationell förvaltning.

I ockuperade områden bor omkring 600000 israeliska medborgare enligt organisationen B´tselem.

På 1990-talet ledde preliminära fredsavtal till begränsat självstyre för palestinier i de ockuperade områdena. Parterna nådde ingen slutlig fredsuppgörelse.

ANNONS