Omdebatterad pandapremiär på Zoo

- Vi har lånat några pandor, vi får se vad det betyder politiskt, säger läraren Merete Madsen, som är här med två klasser från Bernadotteskolan i Gentofte.

Den hetsiga politiska debatten kring pandorna har hon inte talat med barnen om, de är ju bara sju år.

- Men vi har pratat om att pandorna bara är till låns och att det är ett mycket dyrt avtal.

De båda pandorna har nyligen installerat sig i den nybyggda pandaanläggning som kostade motsvarande 223 miljoner svenska kronor att uppföra.

Hålls åtskilda

Den är byggd i två avdelningar, en för honan och en för hanen, med varsin rund innergård och omgivande, glasade inomhusburar. Pandorna kommer att hållas åtskilda, förutom de en till tre dagar per år som honan är brunstig, för inte heller i naturen lever honor och hanar tillsammans.

- Nu kommer den ut igen! Jaaa! ropar skolbarnen när Xing Er tar ännu en runda på sin nya gård.

När en djurskötare kommer ut med färsk bambu sätter han sig ner på rumpan, lutar sig lojt bakåt mot en sten och börjar äta.

Matilde Høyer, elva år, har tagit ledigt från skolan och här med mamma Lene. Hon har väntat i ett helt år på att få se pandorna. Nu är hon nöjd:

- Det är jättekul. De är mycket söta.

Stressad hona

Pandahonan Mao Sun får vi däremot inte se något av. Hon är stressad av all publik, förklarar en djurskötare. Visserligen är pandorna vana vid stor publik i Kina, men nu har de suttit i karantän, flugits till Europa och hamnat i en helt ny miljö.

Pandorna har ett jobb att göra i Köpenhamn – de ska dra in pengar. Zoo, som i år firar 160-årsjubileum, hoppas på ett stort uppsving med ytterligare kanske 180000 besökare per år.

Djurparken hoppas också på ökade intäkter genom pandakommers – i den nya pandabutiken finns allt från tofflor till haklappar – och från en nybyggd restaurang som byggts intill pandaanläggningen.

Demonstration utanför

Mottagandet av pandorna är inte bara bejublat i Danmark. Samtidigt som kronprinsessan Mary besöker pandorna den här förmiddagen pågår en demonstration utanför.

För Sigrid Friis, ordförande i Radikale Venstres ungdomsförbund, handlar det här inte bara om några söta djur som ska bo i Danmark i 15 år.

- Det här handlar om att vi säger ok till att Kina kränker de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten, säger hon till TT.

Hon tycker att Danmark skulle ha tackat nej till erbjudandet. Detta försökte hon och de andra demonstranterna visa på plats genom att hålla upp tibetanska flaggor vid pandaanläggningen.

- Vi var inne vid pandaburarna och satte upp flaggorna, men vi blev snabbt utkörda igen. Zoo sade att det var för djurens skull, men jag tror att det mer var för de statliga kinesiska mediernas.