I ett mejl till sina anhängare och via en film på Youtube meddelar 63-årige Zemmour att han nu gör det som alla i flera månader räknat med att han ska göra.
– Jag har beslutat att ta vårt öde i mina egna händer. Det handlar inte längre om att reformera Frankrike, utan om att rädda det. Jag har beslutat att ställa upp i presidentvalet, säger Zemmour bland annat.
Zemmour är journalist, författare, debattör och kanske framför allt provokatör. I flera år har han synts flitigt i tv, bland annat i ett eget debattprogram på tv-kanalen Paris Première, inte minst för att diskutera invandring, rasism, feminism och franskhet.
Dömd och anmäld
Zemmour dömdes till böter 2011 för ett debattuttalande om invandrare och har flera gånger anmälts för andra utspel.
Hans agerande har lett till jämförelser med USA:s förre president Donald Trump. Tidigt i höstas klättrade han också hastigt i opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om han på sistone tappat igen, efter ett antal hårt kritiserade framträdanden.
Uttalanden som att andra världskrigets tyskvänlige franske ledare Philippe Petain egentligen skyddade judar har väckt undran, särskilt med tanke på Zemmours beundran av krigshjälten och expresidenten Charles de Gaulle.
"Han imiterar de Gaulle men försvarar Petains idéer", fnyser vänsterpolitikern Antoine Léaument på Twitter.
Trångt till höger
Zemmours politiska engagemang under hösten har ändå skakat om rejält inför presidentvalet. I flera år har analytikerna sett det som givet att en avgörande andra valomgång i april 2022 kommer att stå mellan sittande liberalen Emmanuel Macron och ytterhögerns Marine Le Pen.
Nu är inte det alls så säkert längre då Le Pen och Zemmour i mångt och mycket tävlar om samma väljare. Det har i sin tur minskat opinionsavståndet till det traditionella högerpartiet Republikanerna (LR).
Det sistnämnda ska i en medlemsomröstning fram till på lördag avgöra vem som får bli kandidat i valet. Den kampen står främst mellan förre EU-kommissionären Michel Barnier och de regionala ledarna Xavier Bernard och Valérie Pécresse – med parlamentsledamoten Éric Ciotti som outsider.
Fakta: Presidentvalet i Frankrike
Frankrike håller nästa presidentval i april 2022, med en första valomgång den 10 april. Om ingen kandidat direkt får mer än 50 procent av rösterna går de två främsta till en avgörande andra omgång den 24 april.
I en mätning från opinionsinstitutet Harris Interactive som publicerades på tisdagen får sittande liberale presidenten Emmanuel Macron störst stöd, med 23-24 procent av rösterna, mot 19-20 procent för Marine Le Pen från ytterhögerpartiet Nationell samling.
Där bakom följer oberoende ytterhögerkandidaten Éric Zemmour på 13 procent, vänsterns Jean-Luc Mélènchon på 10 procent, miljöpartisten Yannick Jadot på 7-8 procent och socialdemokraten Anne Hidalgo på 5 procent.
Högerpartiet Republikanerna (LR) har ännu inte valt sin kandidat, men får i mätningen 14 procent om det blir Xavier Bertrand, 11 procent om det blir Valérie Pécresse och 10 procent om det blir Michel Barnier.