Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Militäralliansen Natos högsta militära chefer: överbefälhavaren i Europa Tod Wolters (till vänster), militärkommitténs ordförande Rob Bauer (mitten) och utbildnings- och innovationsbefälhavaren Philippe Lavigne (till höger) pratar om Sveriges och Finlands ansökningar på en presskonferens i Bryssel.
Militäralliansen Natos högsta militära chefer: överbefälhavaren i Europa Tod Wolters (till vänster), militärkommitténs ordförande Rob Bauer (mitten) och utbildnings- och innovationsbefälhavaren Philippe Lavigne (till höger) pratar om Sveriges och Finlands ansökningar på en presskonferens i Bryssel. Bild: Olivier Matthys/AP/TT

Natos Top Gun: Ni kommer att lära oss mycket

Goda nyheter, säger Natos högsta militära chefer om Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap.
– Vi är väldigt, väldigt spända. Ni kommer att lära oss mycket, hävdar högste befälhavaren Tod Wolters.

Med färggranna och rejäla släpspännen på bröstet håller två generaler och en amiral hov inne på Natohögkvarteret i Bryssel.

Det här är Natos högsta militära ledning – riktiga Top Gun i dubbel bemärkelse, med tanke på att två av dem, amerikanske Tod Wolters och franske Philippe Lavigne, dessutom är tidigare stridspiloter med tusentals timmar bakom sig över Irak, forna Jugoslavien och Afghanistan.

Wolters är Natos högste militäre befälhavare i Europa, medan Lavigne är mer framåtblickande chef med ansvar för utbildning och innovationer.

Formellt högsta höns är ändå nederländske amiralen Rob Bauer, ordförande i Natos militärkommitté som samlar alliansens alla försvarschefer.

"Förbättrar Nato"

Han och de andra har – föga oväntat i sammanhanget – bara goda ord att säga om Sverige och Finland efter förra veckans ansökningar om Natomedlemskap.

– Vi är vana vid att samarbeta med dem på våra övningar och i flera insatser. De ger oss mycket och det här är ett logiskt steg i vår relation. Det är rent allmänt goda nyheter, säger Bauer på en presskonferens efter militärkommitténs möte i torsdags.

Generalerna håller sig undan från den politiska diskussionen kring Turkiets tyckande om Sveriges och Finlands lämplighet.

Rent militärt ser de dock klart positivt på en potentiell utvidgning, om än i diplomatiska termer.

– De kommer att kunna dela med sig av sina unika regionala synpunkter som de har större kunskap om. Och delandet av den taktiken, tekniken och arbetssättet kommer att förbättra Natos övergripande avskräckningsförmåga, säger Wolters.

Moderna försvar

Med Finland och Sverige in i alliansen kan Nato täppa igen "hålet" mellan de baltiska länderna och Nordnorge. Det är också en förklaring till att det framför allt är övriga nordiska länder och Estland, Lettland, Litauen som gläds över de potentiella nya medlemskapen.

Samtidigt betonas också den relativt avancerade nivån i svenskt och finländskt försvar, som både storleks- och utrustningsmässigt är något helt annat än de senaste nya Natoländerna Nordmakedonien, Montenegro och Albanien.

– De har modern utrustning, de har innovation i sina väpnade styrkor, de har stark försvarsindustri, konstaterar Lavigne.

Om försvaret i Sverige och Finland behöver stärkas med utländska Natotrupper på plats är sedan något som länderna själva får styra.

– Varje land bestämmer själv om de vill ha fler styrkor. Vi tvingar inte på någon något, säger Bauer.

Skärgård och skog

Försvarsmässigt har samtidigt Nato en hel del att lära av den eventuella utvidgningen. Plötsligt öppnas helt nya miljöer med skärgård och tusen sjöar, glesbebyggda barrskogar och iskalla vintrar i norr.

Fast det är snarare en spännande utmaning än ett problem, tycker Wolters.

– Vi ser på alla de där sakerna du nämner som en fantastisk möjlighet för oss att förbättra vår avskräckningsförmåga. Vi är väldigt, väldigt spända. Det är spännande saker som Sverige och Finland kommer att lära oss mycket om, säger Natobefälhavaren i Bryssel.

General Tod Wolters (född 1960) har varit Natos högste militäre befälhavare i Europa sedan 2019. Arkivfoto.
General Tod Wolters (född 1960) har varit Natos högste militäre befälhavare i Europa sedan 2019. Arkivfoto. Bild: Susan Walsh/AP/TT
En finsk Leopardstridsvagn under övning i Nordnorge i vintras. Arkivbild.
En finsk Leopardstridsvagn under övning i Nordnorge i vintras. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/ TT

Fakta: Natos militära ledning

Natos högkvarter ligger i Bryssel i Belgien, där generalsekreterare Jens Stoltenberg huserar och håller i möten för det högsta politiska organet, Nordatlantiska rådet (NAC), som möts omväxlande på ambassadörs- och ministernivå.

Den mer tekniskt militära planeringen sker i militärkommittén, som samlar medlemsländernas försvarschefer, eller deras underlydande, under ledning av en ordförande, just nu flottamiralen Rob Bauer från Nederländerna.

Därutöver finns två militära överbefälhavare. Den ena är högste befälhavare i Europa (kallas Saceur på engelska – Supreme Allied Commander Europe) och har sitt högkvarter i Mons i Belgien. Saceur har alltid varit en amerikan – just nu flygvapengeneralen Tod Wolters, som i juli ersätts av armégeneralen Chris Cavoli. I Norfolk i USA har i sin tur den mer framåt- och utbildningsinriktade befälhavaren (Sac T på engelska – Supreme Allied Commander Transformation) sitt högkvarter. På den posten sitter för tillfället flygvapengeneralen Philippe Lavigne från Frankrike.

Källa: Nato