Enligt Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har Ryssland samlat 115 000 soldater nära den ukrainska gränsen, bland annat på den annekterade Krimhalvön och i de två regioner i öst som är ockuperade av proryska separatister.
Även stridsvagnar, artilleri, system för elektronisk krigsföring, flyg- och marina krafter har satts in, hävdar Kuleba.
– Vad vi ser är väldigt allvarligt. Ryssland har placerat ut en stor militärstyrka i regioner nära Ukrainas gräns. Om Ryssland beslutar sig för att åta sig en militär insats, så kommer saker att hända bokstavligen på ett ögonblick, säger Kuleba på en träff med utländska journalister, enligt nyhetsbyrån AFP.
Nato-varning
Oron delas av USA:s utrikesminister Anthony Blinken.
– All förnyad rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser, säger Blinken på en presskonferens i Riga inför tisdagens möte med kollegor från övriga Nato-länder.
Liknande ord hörs från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
– Ryssland kommer att få betala ett väldigt högt pris om de återigen använder våld mot självständigheten i Ukraina, säger Stoltenberg på väg in till mötet.
Samtidigt betonar han att det finns en stor skillnad på hur Nato agerar när det inte handlar om ett medlemsland. Ukraina är fortfarande bara "en högt värderad partner", vilket gör att "det höga priset" för Ryssland handlar om ekonomiska och politiska sanktioner.
Vill ha toppmöte?
Liknande muller kring gränsen i öst hördes även i våras då stora ryska övningar pågick i området.
Nu finns analytiker som siar om att Rysslands avsikt är att pressa fram ett toppmöte mellan president Vladimir Putin och USA:s Joe Biden, gärna till början av 2022.
Förre ryske diplomaten Vladimir Frolov pekar också på att Ryssland vill få stopp på vapen från Nato till Ukraina.
– Rysslands röda linjer har flyttats: det handlar inte längre om att inte få in Ukraina i Nato, utan om att inte få in Nato i Ukraina, säger Frolov till Reuters.
Uppmuntra inte!
Den officiella ryska linjen är i sin tur att det är Ukraina och Nato som agerar hotfullt och upptrappande.
– Vi kan inte utesluta möjligheten att Kiev ger sig ut på ett militärt äventyr. President Putin har poängterat att vi inte behöver någon konflikt, men om väst inte kan hålla tillbaka Ukraina, utan i stället uppmuntrar det, så kommer vi naturligtvis att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera vår säkerhet, säger utrikesminister Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva, enligt den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Interfax.
Fakta: Ryssland och Nato
Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 har en rad länder i Öst- och Centraleuropa blivit medlemmar i den USA-dominerade försvarsalliansen Nato, däribland de forna sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen, som blev Nato-medlemmar våren 2004.
Även Georgien och Ukraina har aviserat intresse för Nato-medlemskap, vilket väckt upprördhet i Ryssland, där utvidgningen ses som ett militärt hot.
Än så länge har Georgien och Ukraina dock fått nöja sig med status som "aspirantländer" i Nato. Militäralliansens ledning har samtidigt flitigt upprepat att det är upp till länderna själva att avgöra om de vill söka medlemskap eller inte och att inget utomstående land har rätt att säga vem som inte ska få vara med.