Plakatet vid talarstolen talar sitt tydliga budskap: "Mike får det gjort" står det i patriotiskt vita, blå och röda bokstäver. Kampanjen, som i medier jämförs med ett bolagsbygge på hög nivå, verkar vilja påminna om att deras kandidat har grundat ett av världens största medieföretag och valts till staden New Yorks borgmästare tre gånger om.
Med andra ord kan han ge president Donald Trump en match.
– Vad tror ni om att aldrig någonsin twittra från Ovala kontoret igen, sade Bloomberg vid ett kampanjmöte i Fresno i Kalifornien som nyhetssajten Axios var med på.
"Skällande clown"
Det rev ner stora applåder.
Men den febriga stämning som emellanåt känns av på Trumps eller Vermontsenatorn Bernie Sanders massmöten är långt borta, noterar medier. Hos Bloomberg är känslan mer professionell, där förekommer inga extrema känsloyttringar även om en och annan i publiken har på sig t-shirts med texten "I like Mike" (Jag gillar Mike).
Ett valår där motståndaren heter just Donald Trump kan det vara en fördel. Bloomberg gör ingen hemlighet av att han gett sig in i leken enbart för att besegra presidenten, som han på Twitter kallat en "skällande clown". Trump i sin tur har satt epiteten "Mini-Mike" och "död energi" på Bloomberg.
Bloomberg retar gallfeber på Trump, konstaterar Raphael Sonenshein, statsvetare och chef för Pat Brown Institute for Public Affairs vid California State University i Los Angeles, för TT.
– Och Bloomberg är oerhört intressant. Han har i princip byggt sin egen partiapparat, något som kan effektivisera Demokraterna på sikt oavsett hur det går i primärvalen.
Gillar fajten
Den politiskt mittorienterade Bloomberg är också betydligt rikare än Trump. Hans personliga förmögenhet uppskattades i november till 53 miljarder dollar, att jämföra med Trumps 3,1 miljarder dollar, enligt tidskriften Forbes.
Till skillnad från sina demokratiska medtävlare har Bloomberg hoppat över de tidiga primärvalsdelstaterna och satsar i stället allt på supertisdagen den 3 mars, då 14 delstater går till val. Att han kvalade in till Demokraternas debatt i Las Vegas, där han inte ens ställer upp, är något av en bonus. Men han verkar sugen.
– Du vet hur jag är, jag gillar en fajt och jag tycker att det vore kul att vara med och tävla, sade han nyligen enligt webbtidningen Politico.
Bloomberg, vars kampanjmedel kommer helt ur egen ficka, är dock den demokrat som lagt ut i särklass mest pengar på tv-reklam inför supertisdagen: 139 miljoner dollar, enligt CNN.
Som jämförelse har Vermontsenatorn Bernie Sanders, som leder i mätningarna om vem demokratiska väljare vill se som presidentkandidat, lagt 7 miljoner dollar på tv-reklam.
Köpa val?
Bloomberg är känd som en skärpt ledare men det finns också exempel på stunder då han har uttryckt sig nedlåtande mot journalister och kvinnor. 1990 samlade hans anställda ihop uppseendeväckande citat deras chef fällt i ett häfte och gav det till honom i present.
"Om kvinnor ville ha uppskattning för sina hjärnor borde de gå till biblioteket i stället för till (varuhuset) Bloomingdale's", lyder ett av citaten som har publicerats av The Washington Post.
Så här 30 år senare ger citaten hans politiska motståndare ammunition. Dessa lär också rikta in sig på den kritiserade metod som New York-polisen använde sig av under Bloombergs styre: Poliser tilläts att kroppsvisitera personer som de hyste misstankar mot på gatan, något som anses ha slagit orimligt hårt mot minoriteter.
Lägg därtill att det finns en gräsrotsrörelse som demonstrerar vid Bloombergs kampanjmöten med slogans som "Miljardärer bör inte köpa val".
Kontroverserna till trots verkar både hans ledaregenskaper och pengar locka väljare.
– Som alla demokrater är jag på jakt efter någon som kan vinna, säger den pensionerade socialarbetaren Leslie Chiles i Sacramento om sitt stöd för Bloomberg till Los Angeles Times.
Tina Magnergård Bjers/TT
Nu 78-årige Mike Bloomberg grundade 1982 det medie- och informationsbolag som bär hans namn och som är ett av världens största. Han har även varit borgmästare i staden New York under tre mandatperioder, mellan åren 2002 och 2013.
Den förmögne Bloomberg har skänkt stora summor till organisationer och politiker som jobbar för skärpta vapenlagar och för klimatåtgärder. Han brinner också för folkhälsa – det var han som försökte förbjuda stora (473 milliliter eller större) läskedrycker i New York.
På papperet har han tidigare varit republikan och politiskt oberoende, men han gick 2018 med i Demokraterna. Bloomberg har i mer än tio år flirtat med tanken på att ställa upp i ett presidentval och gav sig sent i höstas in i kampen om att bli Demokraternas kandidat. Har dock hoppat över de tidiga primärvalsdelstaterna och ställer upp först till den så kallade supertisdagen den 3 mars, då 14 delstater håller primärval eller nomineringsmöten.
Bloomberg föddes i Massachusetts i en medelklassfamilj. Han har både en ingenjörs- och en ekonomiexamen och har bland annat läst på prestigeuniversitetet Harvard. Han lever tillsammans med Diana Taylor, som varit chef för en tillsynsmyndighet för New Yorks banker, och har två barn från ett tidigare äktenskap.
Han äger bostäder på en mängd platser och är pilotutbildad med en särskild förkärlek för helikoptrar. Under sin tid som borgmästare bodde han kvar i sin privata bostad i området Upper East i New York och åkte tunnelbana så gott som dagligen.
Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent hålls den 24–27 augusti i Charlotte i North Carolina. Demokraterna möts den 13–16 juli i Milwaukee i Wisconsin.
Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Först ut är Iowa som håller nomineringsmöte den 3 februari och New Hampshire som ordnar det första primärvalet den 11 februari. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd. De delstater som röstar tidigt väger tungt oavsett storlek eftersom dess vinnare får stor uppmärksamhet.
Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.
När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.
Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november, 2020 den 3 november.