- Vi har samlats här i dag igen för den avgörande förhandlingsrundan. Det är oklart hur länge den kommer att pågå, vi lade en bra grund i går, men det finns fortfarande viktiga frågor som måste lösas, säger Merkel på väg in till söndagens samtal.
Kompromisser från båda sidor i tidigare stridsfrågor har banat väg för en nyupplaga av den stora koalition som har styrt Tyskland de senaste fyra åren.
Men än återstår flera nötter att knäcka – och den socialdemokratiske ledaren Martin Schulz spelar ett högt spel. Opinionsmätningar visar ett historiskt lågt stöd för hans parti och innan någon ny regering kan komma på plats i Berlin ska Socialdemokraternas nära en halv miljon medlemmar säga sitt om det koalitionsfördrag som troligen läggs fram under de kommande dagarna. Ungdomsförbundet Jusos med 28-årige Kevin Kühnert i spetsen kampanjar mot ett förnyat samarbete med Merkels kristdemokratiska union, och vill i stället att SPD går i opposition.
Deadline för samtalen var ursprungligen satt till söndag, men meningsskiljaktigheter inom områden som arbetsmarknad och sjukförsäkring har gjort att förhandlarna har tagit höjd för ytterligare två förhandlingsdagar i början av veckan.
Över fyra månader har gått sedan valet och samtidigt som regeringsbildningen drar ut på tiden växer stödet för främlingsfientliga AFD, som i mätningen Deutschlandtrend tidigare i veckan noterade 14 procent.
Bakgrund: Uppgörelsen i januari
I januari hölls sonderingssamtal mellan Angela Merkels kristdemokratiska union och Socialdemokraterna. Samtalen, ett slags light-koalitionsförhandlingar, mynnade ut i ett 28-sidigt dokument som ligger till grund för de mer formella förhandlingar som är tänkta att leda fram till ett nytt regeringssamarbete.
Här är några av punkterna i uppgörelsen:
EU: Tyskland skjuter till mer pengar till unionen och fördjupar det tysk-franska samarbetet i EU-frågor. Euroländernas stabilitetsfond ESM byggs ut till en europeisk valutafond. Säkerhets- och försvarssamarbetet Pesco stärks. Flykting- och migrationspolitiken ska skötas på basis av en "soldarisk ansvarsfördelning" inom unionen. Europaparlamentets makt stärks.
Skatter och fördelningspolitik: Inget höjt skattetryck. Den så kallade solidaritetsskatten, som i sin nuvarande form infördes på 90-talet för att täcka en del av kostnaderna för den tyska återföreningen, ska sänkas kraftigt och på sikt avskaffas.
Migration: Ett övre tak för flyktinginvandring (180000-220000 personer), samtidigt som asylrätten och Tysklands förpliktelser enligt Genèvekonventionen garanteras. Fortsatt stopp för anhöriginvandring för krigsflyktingar, även om ett mindre antal anhöriga tillåts invandra varje månad inom ramen för den totala kvoten. En ny invandringslag som bland annat reglerar arbetskraftsinvandring.
Investeringar: Satsningar på utbyggnad av 5G och annan digital infrastruktur.
Bostäder: 1,5 miljoner nya bostäder byggs under mandatperioden.
Sjukvård: Ingen allmän "medborgarförsäkring" som SPD krävt. I stället behåller Tyskland systemet med flera olika sjukkassor, dit arbetsgivare och arbetstagare som regel betalar in lika mycket.
Klimat och energipolitik: Klimatmålen för 2030 och 2050 består, men det tidigare målet om 40 procents minskade koldioxidutsläpp till 2020 (jämfört med 1990) formuleras om. Målet ska nu uppnås "så fort som möjligt", i motsats till vad Angela Merkel lovade i valrörelsen.
Inre säkerhet: 15000 nya poliser, varav hälften på federal nivå och hälften i delstaterna. Fördjupat säkerhetssamarbete inom EU.