Gustaf Mannerheim (till vänster), marskalk och senare Finlands president, med Adolf Hitler. Bilden togs när Mannerheim besökte Hitler i dennes högkvarter Wolfsschanze i Ostpreussen sommaren 1942.
Gustaf Mannerheim (till vänster), marskalk och senare Finlands president, med Adolf Hitler. Bilden togs när Mannerheim besökte Hitler i dennes högkvarter Wolfsschanze i Ostpreussen sommaren 1942.

Mörka krigsminnen grävs fram i norr

Fångläger ochmilitärbaser – i norra Finland finns ännu spår av andra världskriget, trots att förödelsen blev enorm med brända städer och byar. Nu deltar privatpersoner i spaningarna efter krigsminnen.

ANNONS
|

Under fortsättningskriget 1941–44 fanns drygt 200 000 tyska soldater i finländska Lappland – ungefär lika många som lokalbefolkningen.

I sommar ska utgrävningar ske kring Hyljelahti-basen väster om sjön Enare, rapporterar nyhetsbyrån FNB. Förra sommaren ordnades en utgrävning i trakten, där det också fanns ett tyskt krigssjukhus.

Området ligger längs väg E75 mot Norge, men uppgifterna är få om exakt vad som funnits där, i ödemarken. Tyskarna förstörde nästan allt på platser där de hållit till när de retirerade.

Amatörforskare

Utgrävningen i Hyljelahti är öppen för allmänheten. Universiteten är bland annat intresserade av vad folk letar efter med metalldetektor.

ANNONS

- Det är ett stort område som sträcker sig över flera hektar, förklarar Vesa-Pekka Herva, arkeologiprofessor vid Uleåborgs universitet, för FNB.

Herva leder det tvärvetenskapliga projektet Lapplands mörka kulturarv (Lapin synkkä kulttuuriperintö) i samarbete med Helsingfors universitet.

Skräphögar

Krigsfångar i Hyljelahti sattes att slita med vägbyggen och skogsarbete. Förutom krigsfångarna hämtades tvångsarbetare från områden som nazi-Tyskland ockuperade.

- Inga hela byggnader finns kvar, men det finns spår av byggnader och något slags konstruktioner, berättar Herva.

I år är skräpgroparna av särskilt intresse, eftersom man via dem kan få en uppfattning om hur livet såg ut på lägerplatsen.

Forskarna är också intresserade av hur krigstiden lever kvar hos befolkningen i  dag.

Undviker gravar

Lars Westerlund, som har forskat i tyska fångläger i Finland, har kopplat ihop lägret i Hyljelahti med tyskarnas "Polarstraflager" där det också fanns rysk-judiska krigsfångar.

-  Strafflägret var överlag ett hemskt ställe, men judarna behandlades ännu sämre än de övriga fångarna, säger han.

ANNONS

Man har hittills inte stött på krigsfångars eller tvångsarbetares gravar. Enligt Herva har man också försökt undvika gravplatser. 

TT

Fakta: Finlands krig

Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939–40 är det mest kända av Finlands tre krig under andra världskriget. Cirka 23000 finländare stupade och nästan dubbelt så många sårades. Förlusterna på sovjetisk sida är svåra att beräkna men var mångfalt större. Kriget är också det mest studerade. De gerillametoder finländska styrkor använde mot Röda armén har till exempel ingått i utbildningen vid den amerikanska militärhögskolan West Point.

I fortsättningskriget 1941–44 stred Finland på Tysklands sida. Nästan 60000 finländare stupade eller försvann. Förlusterna på sovjetisk sida var återigen större, men svåra att beräkna exakt. Primärt intresse från tysk sida var nickelgruvor vid Petsamo som då tillhörde Finland, men senare fick avträdas till Sovjetunionen.

Utöver tunga fredsvillkor i övrigt 1944 krävde Sovjetunionen att alla tyskar skulle drivas ut ur Finland. Under Lapplandskriget 1944–45 stred finländarna därför mot tyska trupper. Under reträtten brände eller bombade tyskarna stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Minst cirka 1000 stupade eller försvunna på vardera sidan. Över 100000 civila flydde eller evakuerades, varav nästan 60000 till Sverige.

Källor: Nationalencyklopedin (NE), etermediebolaget Yle och William R Trotter/"Finska vinterkriget".

ANNONS