Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Statsminister Stefan Löfven (S) vill inte ge vika i striden om rättsstatens principer i EU. Arkivbild.
Statsminister Stefan Löfven (S) vill inte ge vika i striden om rättsstatens principer i EU. Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

Löfven om EU-bråket: Kraven ska gälla

Djupa klyftor och hårda ord skiljer öst från väst i EU:s budgetstrid. En lösning lär dröja när båda sidor vägrar att vika.

Kampen har jäst i flera år mellan Ungern och Polen på den ena sidan och merparten av de övriga medlemsländerna på den andra. I måndags ställdes allt på sin spets när de två länderna öppet valde att blockera den preliminära uppgörelse som finns med EU-parlamentet om nästa långtidsbudget och coronastöd.

Det som regeringarna i Warszawa och Budapest vill stoppa är införandet av ett nytt system för att se till att alla EU-länder följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Framför allt Ungern anar ugglor i mossen. Premiärminister Viktor Orbán tycks övertygad om att allt handlar om invandring och migration.

"När det här förslaget går igenom kommer det inte att finnas några hinder för att knyta medlemsstaternas del av gemensamma medel till stöd för migration och använda ekonomiska medel för att utpressa länder som är migrationsmotståndare", heter det i ett uttalande från Orbán.

"Vi backar inte"

Statsminister Stefan Löfven (S) konstaterar dock att det finns en "enormt stark" majoritet för den preliminära överenskommelsen om EU-budgeten. Han bedömde i riksdagens EU-nämnd på torsdagen att majoriteten är 25 mot 2, eller kanske 24 mot 3. Ungern och Polen har hittills fått flankstöd endast av Sloveniens premiärminister Janez Jansa.

Löfven deltog i onsdags i ett digitalt möte med sina kollegor från Tyskland, Italien, Spanien och Portugal.

– Vi backar inte. Vi står upp för den här överenskommelsen, sade han i EU-nämnden.

Hur blockeringen ska lösas upp är svårt att sia om. Ingen sida verkar redo att backa.

"Jag vill inte i kväll spekulera i när det blir klart, men den framförhandlade budgeten, återhämtningsfonden och kraven på rättsstatens principer ska gälla", hälsar Löfven i ett skriftligt uttalande efter torsdagskvällens webbhållna EU-toppmöte.

Fortsatta samtal

På toppmötet ägnades bara den första kvarten åt budgetbråket, då Tysklands förbundskansler Angela Merkel talade för majoriteten.

– Jag gjorde klart att jag tycker att den kompromiss som nåtts är bra. Det här betyder att vi måste fortsätta tala med Ungern och Polen, säger hon på en pressträff efteråt.

– Vi fortsätter att leta efter en lösning som kan accepteras av alla, säger i sin tur EU:s permanente rådsordförande Charles Michel på sin presskonferens.

Ungern och Polen pressas hårt av framför allt de länder i Sydeuropa som väntar på de mångmiljardbidrag som utlovats efter coronapandemin. Även annars trogna grannländer som Tjeckien och Slovakien manar också regeringarna i Warszawa och Budapest att tänka om, liksom både fack och näringsliv.

I kulisserna förbereds samtidigt sätt att gå runt vetoländerna genom att exempelvis göra coronastödet till ett samarbete endast för de övriga 25 – eller 24.

Coronasamtal

Mesta tiden av torsdagens toppmöte ägnades åt coronapandemin.

Bland annat diskuterades testningsstrategier samt upphandling och fördelning av vaccin.

Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kan EU:s läkemedelsmyndighet EMA eventuellt hinna godkänna vaccinen från Moderna och Biontech/Pfizer redan under december.

– Men bara om det går utan problem, säger von der Leyen på presskonferensen efter mötet.

Där diskuterades även gemensamma strategier för hur medlemsländerna ska lyfta sina coronarestriktioner, när det väl blir aktuellt.

– Det kommer att vara väldigt viktigt för att undvika ytterligare en våg, säger von der Leyen.

Wiktor Nummelin/TT

Peter Wallberg/TT

EU:s stats- och regeringschefer håller under torsdagen ännu ett toppmöte via webben. Mötet var ursprungligen tänkt som ännu en genomgång av coronaläget, men innehöll även ett kortare samtal om den pågående budgetstriden.

Nästa ordinarie toppmöte ska hållas den 10–11 december, enligt planerna då med samtliga stats- och regeringschefer på plats i Bryssel. Ämnen då är bland annat relationen till Turkiet och en skärpning av EU:s klimatmål för år 2030.

Här är några av de frågor som för tillfället orsakar gnissel mellan öst och väst i EU:

* Rättsstatsprinciperna – där Ungern och Polen anser sig orättvist kritiserade för ifrågasatt oberoende i domstolar, universitet och massmedier.

* Synen på sexuella minoriteter – där städer i främst Polen men också Ungern utropat sig till "hbtq-fria zoner".

* Migrationen – där Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien i flera år sagt nej till att ta emot asylsökande som anlänt till andra länder i EU.

* Relationen till USA – där både Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Sloveniens Janez Jansa öppet stöttat Donald Trump inför årets presidentval.