President Donald Trumps svärson Jared Kushners fredsplan för Mellanöstern har fått ett svalt mottagande. Arkivbild.
President Donald Trumps svärson Jared Kushners fredsplan för Mellanöstern har fått ett svalt mottagande. Arkivbild.

Kushner: Pengar först – därpå politik

Den av USA organiserade tvådagarskonferens i Bahrain om läget mellan Israel och palestinierna inleddes på tisdagen. Konferensen är ett första steg i president Donald Trumps svärson Jared Kushners fredsplan för Mellanöstern och den har redan bojkottats av palestinska ledare.

ANNONS
|

I sitt inledningsanförande förklarade Kushner att ett miljardstöd som föreslås gå till palestinierna är "århundradets möjlighet".

- Ett samtycke till den ekonomiska färdvägen framåt är en nödvändig förutsättning för att lösa de hittills olösliga frågorna, sade Kushner, som också påtalade vikten av en politisk lösning i Mellanöstern rapporterar bland andra nyhetsbyrån AFP.

- För att gå rakt på sak, ekonomisk tillväxt och välstånd för det palestinska folket är inte möjligt utan en bestående och rättvis politisk lösning på konflikten, fortsatte han och betonade att en sådan lösning förutsätter att den garanterar säkerhet för Israel och värdighet för det palestinska folket.

ANNONS

Men Kushner sade också att den politiska lösningen får vänta till senare – och att palestinierna först borde bejaka den ekonomiska delen av fredsplanen.

Undviker tvåstatslösning

Den första delen av fredsplanen för den israelisk-palestinska konflikten, som Kushner väntas presentera i flera etapper under återstoden av året, släpptes i lördags.

Det stod då klart att USA väjer för de geopolitiska dispyter som gäckat fredsmäklare i regionen i årtionden – bland annat frågan om en tvåstatslösning och vem som ska kontrollera Jerusalem, som båda vill ha som huvudstad och Israel delvis ockuperar.

I stället är fredsplanen till stor del av ekonomisk natur. Omfattande satsningar på motsvarande omkring 470 miljarder kronor – för vilka i huvudsak rika gulfstater väntas stå för notan, enligt nyhetsbyrån Reuters – är tänkta att ge turistnäringen och infrastrukturen en skjuts i de palestinska områdena Västbanken och Gaza.

Därutöver ska cirka 230 miljarder kronor i subventionerade lån och 100 miljarder kronor från privata investerare stå för finansieringen. USA överväger också bidrag.

Möte bojkottas

Men Kushner stretar i motvind. Planen har redan hunnit bojkottas av palestinska ledare, som ser den som ett försök att köpa den palestinska befolkningens foglighet.

Det palestinska styret på Västbanken har redan meddelat att man inte kommer till den två dagar långa konferensen i Bahrains huvudstad Manama.

ANNONS

- Vi kan inte acceptera att USA gör detta till en ekonomisk fråga i stället för en politisk fråga, sade president Mahmud Abbas i söndags.

Beskedet är föga överraskande. Abbas klippte redan 2017 all kontakt med Donald Trump sedan presidenten erkänt Jerusalem som Israels huvudstad.

Flera inflytelserika palestinier har också avvisat USA:s inbjudan – däribland Munib al-Masri, en 85-årig miljardär och oljemagnat, som kallar konferensen "ett bröllop där bruden och brudgummen saknas".

- Vi har vår värdighet. Våra ledare vill inte komma, eftersom de inte anser USA vara en ärlig fredsmäklare, säger al-Masri till The Washington Post.

Israel också osäkert

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har kritiserat palestiniernas inställning, och kallat det oseriöst att avvisa USA:s plan "innan de ens vet vad den innehåller".

Men faktum är att inte heller Israels deltagande i konferensen är bekräftat, enligt The Washington Post. Netanyahu uppgav i förra veckan att landet "självklart kommer att delta", men utan att specificera om han menade ministrar eller representanter från den israeliska affärssektorn.

ANNONS

Några representanter från både israeliskt och palestinskt affärsliv fanns dock närvarande.

Från viktiga amerikanska allierade i regionen, Egypten och Jordanien, tycks intresset lika svalt. Båda länderna väntade till lördagen med att svara på USA:s inbjudan, och nöjer sig med att skicka sina biträdande finansministrar.

TT-AFP-Reuters

USA:s fredsplan med "ekonomin först"

Motsvarande omkring 470 miljarder kronor från givarnationer och investerare, varav 260 miljarder kronor till de palestinska områdena Västbanken och Gaza, 83 miljarder kronor till Egypten, 70 miljarder kronor till Jordanien och 55 miljarder kronor till Libanon.

Vita huset hoppas på cirka 140 miljarder kronor i bidrag från gulfstater. Därutöver ska 230 miljarder kronor i subventionerade lån och 100 miljarder kronor från privata investerare stå för finansieringen. USA överväger också bidrag.

De internationellt insamlade medlen placeras i en nyskapad fond som förvaltas av en multinationell utvecklingsbank.

Av de 179 utvecklingsprojekten hamnar 147 i Västbanken och Gaza, 15 i Jordanien, 12 i Egypten och 5 i Libanon. Projekten omfattar infrastruktur, vattenförsörjning, kraftverk, telekommunikation, turism och vård.

ANNONS