Den republikanska Alaskasenatorn Lisa Murkowski. Arkivbild.
Den republikanska Alaskasenatorn Lisa Murkowski. Arkivbild.

Knivar slipas inför utfrågning av HD-domare

Abortfrågan är i fokus för vad som ser ut att blir årets stora politiska strid i Washington DC: Republikanernas kamp för att få president Trumps näste HD-domarkandidat godkänd. Presidenten planerar att offentliggöra sitt val på måndag.

ANNONS
|

Den åldrige domaren Anthony Kennedy har inte ens hunnit gå i pension – och Donald Trump har bara börjat intervjua möjliga efterträdare från en lista med cirka 25 konservativa jurister. Men i senaten, den 100 personer tunga kongresskammare som ska godkänna domarkandidaten, slipas knivarna.

"Talangfulla, briljanta"

Dragkampen handlar främst om fem senatorer: Två republikaner som är för abort, två demokrater som är abortmotståndare och en demokratisk senator från en mycket Trumpvänlig delstat. Det räcker med enkel majoritet för att få en domare godkänd, men det kan ändå bli en utmaning för Republikanerna som har 51 av de 100 platserna. Detta eftersom Arizonarepublikanen John McCain varit frånvarande hela året, då han kämpar mot hjärncancer, och det finns senatorer som inte alltid är trogna partilinjen.

ANNONS

Skälet till att abortfrågan är i fokus är att den nio personer starka domstolen fram tills nu upprätthållit Roe mot Wade, det uppmärksammade rättsfall som 1973 slog fast att fri abort ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv. Men med en riktigt konservativ efterträdare till "vågmästardomaren" Kennedy, som röstat liberalt i fall som rör medborgerliga fri- och rättigheter, vädrar USA:s många abortmotståndare morgonluft. Bedömare har förutspått att abort inom 18 månader kan bli olagligt i ett tjugotal konservativa delstater om Högsta domstolen får en konservativ majoritet.

President Trump har sagt att han har omkring fem personer på sin topplista, varav två kvinnor, och att han planerar att offentliggöra sitt beslut på måndag. Nyhetskanalen CNN:s källor uppger att de federala domarna Amy Coney Barett och Brett Kavanaugh finns bland slutkandidaterna. På måndagen mötte de – samt kollegorna Raymond Kethledge och Amul Thapar – presidenten för varsin enskild intervju.

- Vi har fantastiska människor. Mycket talangfulla, briljanta, i huvudsak konservativa domare, sade Trump nyligen enligt webbtidningen The Hill.

ANNONS

Före valet?

Republikanerna vill gärna ha den nya domaren på plats i god tid före mellanårsvalet den 6 november, eftersom det finns en liten risk att partiet förlorar majoriteten i senaten då. Men om det ska ske gäller det att få med Alaskarepublikanen Lisa Murkowski och hennes Mainekollega Susan Collins på tåget, trots att båda är för abort.

Collins har sagt att hon inte kommer att stödja en kandidat som "visar fientlighet" mot Roe mot Wade.

Demokraterna lär kämpa lika hårt för att hålla i Indianasenatorn Joe Donnelly och West Virginias Joe Manchin, som båda är abortmotståndare och därför kan tänkas rösta för en domarkandidat med liknande åsikter. De och Heidi Heitkamp, demokrat från det djupt konservativa North Dakota, hade häromdagen ett privat möte med Trump för att diskutera nomineringen, rapporterar public service-kanalen NPR.

TT

Fakta: Vem blir USA:s näste HD-domare

Här är några namn på möjliga efterträdare till HD-domaren Anthony Kennedy som förekommer i amerikanska medier. Det är väl känt att president Trump vill nominera en förhållandevis ung person, som kan verka långt bortom hans egen ämbetstid.

53-årige Brett Kavanaugh. Verkar nu vid en appellationsdomstol i huvudstadsområdet District of Columbia och har tidigare jobbat för Anthony Kennedy samt för president GeorgeW Bush.

46-åriga Amy Coney Barrett. Har varit juridikprofessor samt arbetat för den nu avlidne HD-domaren Antonin Scalia. Är nu domare vid en federal domstol i Illinois.

51-årige Raymond Kethledge. Har tidigare arbetat för Anthony Kennedy samt varit rådgivare till biltillverkaren Ford Motor. Är nu domare vid en federal domstol i Ohio.

42-årige Keith Blackwell. Verkar sedan 2012 nu vid delstaten Georgias högsta domstål.

49-årige Amul Thapar. Är domare vid en federal domstol i Ohio. Har tidigare arbetat vid domstolar i Kentucky samt i näringslivet. Anses vara något av en favorit hos senatens majoritetsledare Mitch McConnell.

49-årige Joan Larsen. Verkar nu vid en federal appellationsdomstol i Ohio. Har tidigare varit domare i delstaten Michigans högsta domstol, undervisat i juridik samt arbetat för den förre HD-domaren Antonin Scalia.

47-årige Mike Lee. Delstaten Utahs senator sedan 2010, känd för sin djupt konservativa politik. Den ende senatorn på listan, men Lee säger sig vara öppen för en plats i HD.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Fakta: USA och abortfrågan

Abort är en djupt omtvistad fråga i USA. I nuläget skyddas aborträtten genom HD-utslaget Roe mot Wade, som 1973 slog fast att fri abort ingår i den grundlagsskyddade rätten till privatliv. En mer konservativ, framtida Högsta domstol kan dock komma att ompröva frågan.

I nuläget är 48 procent av amerikanerna för abort och 48 procent emot, enligt en mätning från opinionsinstitutet Gallup. På 1990-talet, då Gallup började ställa frågan, sade 51 procent att de var för abort och 40 procent att de var emot.

50 procent av amerikanerna tycker dock att abort ska vara lagligt "under vissa omständigheter". 29 procent anser att ingreppet bör vara lagligt "under alla omständigheter" medan 18 procent tycker att det alltid ska vara olagligt, utan undantag, enligt Gallup.

När frågan formuleras på ett annat sätt; om den tillfrågade stödjer Roe mot Wade-beslutet från 1973, blir svaren dock annorlunda. 63 procent säger sig hålla med HD om det beslutet medan 31 procent är emot, enligt en färsk mätning från Quinnipiac University.

Källa: Gallup och Quinnipiac University

ANNONS