Hur man botar en fanatiker

Kopplingen mellan östtysk kommunism och radikal islamism kan tyckas långsökt, men för Claudia Dantschke är den uppenbar. Som tv-journalist verksam i Berlins turkiska miljöer på 90-talet såg hon med egna ögon hur salafismen växte fram i Tyskland, vilket väckte minnen av ofriheten i barndomens DDR. Snart tre årtionden senare arbetar hon med avradikalisering av unga muslimer i den tyska huvudstaden.

- Där och då väcktes ett engagemang i mig. Jag var så lycklig efter murens fall, jag fick äntligen leva i frihet, i ett samhälle med yttrandefrihet och pluralism. Jag kände att det var något som var värt att försvara, säger hon då TT träffar henne på en restaurang vid Alexanderplatz i Berlin, i skuggan av det berömda tv-tornet.

I höstas tilldelades Dantschke Stieg Larsson-priset för sitt "banbrytande och framgångsrika arbete" med projektet Hayat. Ordet betyder liv på både turkiska och arabiska, och namnet är ingen tillfällighet.

- Det handlar om att leva ett liv som man har valt själv, säger hon.

Ökar varje år

Tyska myndigheter räknar med att det för närvarande finns omkring 11000 salafister i landet. Salafism är en extrem form av islamism som avfärdar den västerländska demokratin och vill införa en ny samhällsordning liknande den som rådde under profeten Muhammeds tid. Vissa av anhängarna är beredda att använda våld i sin kamp, vilket gör att underrättelsetjänsten BFV övervakar gruppen.

Antalet salafister i Tyskland har ökat varje år sedan 2011, då underrättelsetjänsten började föra statistik över gruppen. Claudia Dantschke tror att den religiösa extremismens lockelse till stor del hänger ihop med jakten på en identitet.

- Många av dem vi jobbar med har labila personligheter, det är jagsvaga personer med dålig självkänsla. De ställer sig frågor som: "Vem är jag? Är jag arab, är jag turk, är jag tysk, är jag muslim?" Då säger predikanterna: "Du är muslim, inget annat spelar någon roll", och plötsligt tillhör de eliten i en världsomspännande gemenskap med 1,5 miljarder människor.

Nätpropaganda viktig

Då och då tar hon upp sin telefon och visar inlägg i olika kanaler i den krypterade meddelandeappen Telegram, som är populär i jihadistmiljöer. Inläggen innehåller IS-propaganda, professionellt producerad och ofta på perfekt tyska.

- Tidigare kunde salafistiska predikanter lägga ut timslånga föredrag där en skäggig man satt framför kameran och pratade, och det var det. Nu har vi en ungdomsgeneration som har vuxit upp med helt andra medievanor, och de vill ha något annat. Korta, hippa filmklipp med mycket action, som amerikanska storfilmer, säger Dantschke.

Rent konkret går organisationens verksamhet ut på att ge stöd åt föräldrar till muslimska ungdomar på väg in i radikalisering, och förhoppningsvis bryta utvecklingen. Ofta finns det konflikter inom familjen, berättar Dantschke, som tror på att hitta orsaken till radikaliseringen. Målet är att personen inte längre ska utgöra en fara för sin omgivning.

- Vi försöker vägleda föräldrarna att ha ett så öppet samtal som möjligt med sina barn, för att förstå vad det är salafisterna erbjuder som är så fantastiskt. Och därefter hitta alternativ, säger hon.

Svårt se ljusning

En annan viktig del i att motverka extremismen är att bedriva en politik som visar att muslimer är en aktiv del av samhället, tror Dantschke. På den punkten har hon svårt att se någon ljusning.

- Tonläget i hela Västeuropa efter flyktingkrisen är väldigt problematiskt, för att inte tala om i Östeuropa. De radikala tjänar på den islamfientliga politiken. De kommande tio åren kommer det här att fortsätta vara ett väldigt stort problem. Det ser ganska mörkt ut, säger hon.