Rysslands president Vladimir Putin (till vänster, Irans president Hassan Rohani (mitten) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Teheran.
Rysslands president Vladimir Putin (till vänster, Irans president Hassan Rohani (mitten) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Teheran.

Huggsexa om Idlib på toppmöte om Syrien

Krisen kring rebellfästet Idlib överskuggar det pågående mötet mellan de tre ledare som kontrollerar kriget i Syrien och som vill slå vakt om sina intressen. Turkiets Recep Tayyip Erdogan vill se ett eldupphör medan Rysslands Vladimir Putin påtalar den syriska regimens rätt att kontrollera hela landet.

ANNONS
|

Toppmötet mellan Vladimir Putin, Recep Tayyip Erdogan och Hassan Rohani i Teheran är en kraftmätning, enligt Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

- En huggsexa pågår i landet, där det egentligen inte är syrierna själva som bestämmer över sin framtid, säger Hammargren, verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Olika intressen

Turkiet, som står på rebellernas sida, samt den syriske presidenten Bashar al-Assads allierade Iran och Ryssland, drivs alla av egna intressen i Syrien.

ANNONS

Turkarna vill förhindra en regimoffensiv mot gränsprovinsen Idlib, något som skulle kunna driva ytterligare minst 800000 syrier på flykt mot landet. Ankara vill också behålla andra protektorat i nordvästra Syrien samt förhindra att ett kurdisklett och USA-stött självstyre i nordöstra Syrien permanentas.

För Moskvas del är det centralt att behålla sin nyvunna status som stormakt i regionen, där Ryssland har återfått fotfästet genom Syrienkonflikten. Regeringen i Teheran har å sin sida satsat mycket pengar, militär förmåga och människoliv på att hålla al-Assad kvar vid makten.

- Iran vill ha utdelning vid Syriens återuppbyggnad, här finns både inflytande och pengar att tjäna, säger Hammargren.

Teheran vill också säkra en landlänk genom Irak och Syrien till de allierade i Hizbollah i Libanon.

"Stegvis stabilisering"

FN vill att det ska upprättas säkra korridorer för evakuering från Idlib.

- Människor bör tillåtas säker genomresa till platser de själva får välja om de vill lämna, säger FN-sändebudet Staffan de Mistura vid ett möte med säkerhetsrådet.

ANNONS

Hittills har varken fredssamtalen i Astana eller FN:s fredsprocess varit speciellt framgångsrika. Men när regimen nu kontrollerar så pass stor del av Syrien går konflikten sannolikt in i slutskedet och samtalen kan bli annorlunda.

Den mest akuta frågan rör Idlib, den sista provins som kontrolleras av den väpnade oppositionen mot al-Assad. Regimen tros förbereda en storskalig offensiv för att ta över området, med rysk hjälp.

Vladimir Putin säger att parterna diskuterat en "stegvis stabilisering" av Syrien. När den ryske presidenten landade i Teheran kom uppgifter om ryska lufträder strax söder om Idlib, där minst fem människor dödats.

Vill ha eldupphör

Turkiets Erdogan hoppas på att mötet i Teheran ska sluta i ett beslut om eldupphör i Idlib. Men det tycks inte få något gehör hos Rysslands Putin, som menar att extremistgrupper inte skulle omfattas av några fredssamtal.

- Syriens legitima regering har rättigheter och måste så småningom ta kontroll över hela sitt territorium, sade Putin till Erdogan och Rohani på mötet.

Hundratals syrier samlades på Idlibs gator under fredagen för att försöka förmå Turkiet att skydda staden från en eventuell offensiv av syriska regimstyrkor.

ANNONS

Turkiets motvilja till en offensiv ger regeringen i Ankara incitament att tala med de andra parterna för att se om invasionen går att göra på ett sätt som minskar antalet flyktingar, enligt Syrienkännaren Aron Lund.

- Till exempel att rebellerna får behålla vissa områden dit människor kan fly. Det kan vara så att Ryssland och al-Assad tills vidare nöjer sig med att ta över de viktigaste områdena i Idlib så att al-Assad kan sitta säkert, säger Lund, som är knuten till Utrikespolitiska institutet.

Delat land

Lund betonar behovet av att tänka "utanför boxen" för att kunna nå en överenskommelse. I Teheran ska också framtiden för Syrien i ett större perspektiv diskuteras. Lund tror att det är möjligt att Syrien efter kriget kommer att förbli ett land som i praktiken är delat.

- Det finns områden som Turkiet har ännu tajtare kontroll över än Idlib och det är inte säkert att de alls planerar att lämna tillbaka dem. Oavsett var gränserna dras kommer de inte att bli godkända eller officiella. Men man kanske hamnar i ett läge där det är lugnt.

ANNONS
TT

Fakta: Syrienkriget

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statens förtryck under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut regeringsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet upptrappades och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet. Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter.

Försöken att mäkla fred i Syrien löper längs två parallella spår. Mötet i Teheran ingår i det som kallas Astanaprocessen, som påbörjades formellt i Kazakstans huvudstad Astana 2015.

Det andra är den FN-ledda fredsprocessen där ett antal samtal hållits i schweiziska Genève mellan företrädare för Syriens regering och oppositionen.

ANNONS