Renee Di Resta, amerikansk expert på desinformation.
Renee Di Resta, amerikansk expert på desinformation.

Hon manar till digital vaksamhet inför valet

Hon har kartlagt hur extrema åsikter sprids via internet och hjälpt USA-kongressens ledamöter med vassa frågor till Googles och Facebooks ledare. Nu manar Renee Di Resta, politisk chef vid Data for Democracy, väljare i både Sverige och USA till försiktighet inför höstens val.

ANNONS
|

- Tänk efter innan du delar något i sociala medier. Om du ser innehåll från ett mediebolag du aldrig hört talas om eller läser en blogg av en människa du inte mött, undersök källan noggrant, säger hon.

DiResta talar av erfarenhet. Den tidigare värdepappershandlaren och riskkapitalisten har de senaste åren tillbringat mycket tid med att kartlägga hur desinformation sprids via internet, hur så kallade manipulerade åsikter skapas.

ANNONS

För vaccin

Intresset väcktes när hon och maken som nyblivna föräldrar flyttade från New York till Kalifornien och deras son skulle vaccineras. Hon upptäckte att anti-vaccinationsbudskap dominerade i sociala medier – trots att 85 procent av Kalifornienborna i opinionsmätningar sade sig vara för sprutorna. Bakgrunden var att relativt få konton på kort tid skickat ut hundratusentals inlägg med det sedan länge motbevisade budskapet att det fanns en länk mellan mässlingsvaccin och autism.

- Då skapas en illusion av att majoriteten tycker så, en "manipulerad åsikt", konstaterar hon under ett besök i Sverige.

DiResta, som har dubbla examina i datavetenskap och statsvetenskap och som medgrundat organisationen Data for Democracy, såg liknande tendenser när hon kort därpå anlitades av utrikesdepartementet i Washington DC. Då handlade det om att undersöka hur bland andra terrorgruppen IS spred sitt budskap via internet. DiResta utforskade automatisering, trollkonton, påhittade nyheter och så kallade botar (automatiserade konton som styrs via en mjukvara). Och ganska snart såg hon hur aktivt Ryssland var.

- Vi insåg att det handlade om informationskrigsföring. Ämnena kunde variera – från islamistisk extremism till lokal aktivism – men mekanismerna var desamma, berättar hon.

ANNONS

Vill så split?

Liksom USA:s underrättelsetjänster är hon övertygad om att Ryssland lade sig i valrörelsen 2016, även om det inte går att påvisa att valresultatet påverkades. DiResta berättar om tusentals Twitterkonton och över 300 miljoner interaktioner via bland annat Facebook och Instagram med koppling till Ryssland. Och hon refererar till tidigare anställda vid den ryska "trollfabriken" IRA som öppet berättat om hur de dagligen gjorde ett stort antal inlägg på felfri engelska.

Den stora frågan är – vad är syftet?

- Det som spreds var mer för Donald Trump än hans motståndare, men de flesta inlägg var inte politiska. När utländska intressen lägger sig i ett val kan det vara för att de vill få en regering som är mer välvilligt inställd till deras intressen. Men målet kan också vara att så split mellan medborgare, att destabilisera samhället i stort.

TT: Hur vet man att Ryssland låg bakom?

- Viss information kommer från teknikplattformarna. Några av sidorna betalade i rubel, ibland gick deras aktiviteter att spåra. Och emellanåt hade de glömt att slå på sin VPN och avslöjade därmed var de befann sig.

ANNONS

Som löpeldar

De ryska inläggen var sofistikerade. Till exempel kunde de ta en fråga som låg aktiviströrelsen Black Lifes Matter varmt om hjärtat men göra den mer extrem – vilket också kunde få motståndarlägret att reagera starkare. Och inläggen spreds som löpeldar.

Situationen komplicerades av att företag som Facebook såg sig som just teknikbolag, med ett begränsat ansvar för innehållet som delades. Hur desinformation ska bekämpas samtidigt som man slår vakt om yttrandefriheten och individens integritet är frågor som sedan dess debatterats intensivt – och toppats av Cambridge Analytica-härvan.

- Teknikbolagen har blivit bättre på att hitta falska konton, men det sker inte tillräckligt fort, säger DiResta.

Nu stundar val i både USA och Sverige. DiResta påminner om att även inhemska intressen, som extrema partier, kan använda sig av desinformation eller andra icke-etiska digitala metoder för att få ut sitt budskap.

- Man måste alltid ställa sig frågan om man står inför något verkligt eller manipulerad på internet. Och gränsen är ofta flytande, säger hon.

ANNONS
TT

Fakta: Fejkade konton i sociala medier

Amerikanska underrättelsetjänster har varnat för att ryska intressen redan är i gång med att påverka höstens mellanårsval till kongressen samt flera val i Europa.

Ett viktigt verktyg för den som vill påverka val eller samhällen i stort är sociala medier.

I nuläget uppskattas närmare 48 miljoner konton på Twitter vara fejkkonton som inte har några riktiga användare bakom sig. Det skulle utgöra 15 procent av alla användare.

De falska kontona styrs ofta av botar. Ordet bot kommer från robot, som syftar på att det inte är en människa bakom kontot utan en mjukvara som är programmerad att leda användaren någon annanstans på internet.

Facebook har bedömt att det kan finnas uppemot 60 miljoner botar registrerade på dess tjänst.

Källor: The New York Times

ANNONS