Recep Tayyip Erdogan
Åren som Istanbuls borgmästare i mitten av 1990-talet lade grunden till den framtida presidentens rykte som en handlingens man. Trottoarer lagades, vägar byggdes och stinkande sopor togs om hand. Kritiker och anhängare var överens – Recep Tayyip Erdogan gjorde ett bra jobb.
2001 grundade han det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) som sedan dess har varit den dominerade kraften i turkisk politik, med Erdogan som premiärminister från 2003. 2014 valdes han till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val.
Med åren har Erdogans rykte solkats av kritik mot hans allt mer hårdföra styre, där meningsmotståndare har demoniserats och målats ut som förrädare. Efter kuppförsöket 2016 har tiotusentals människor avskedats eller fängslats och kritiker menar att åtgärderna slår bredare än mot misstänkta kuppmakare.
Muharrem Ince
Det är inte ledaren för Turkiets största oppositionsparti Republikanska folkpartiet (CHP) som har utsetts till presidentkandidat, utan en parlamentsledamot med bakgrund som fysiklärare och rektor. 54-årige Muharrem Ince har gjort sig känd som en skicklig och eldfängd retoriker och han utmanade Erdogan redan som biträdande ledare för CHP:s partigrupp i parlamentet.
Två gånger har Ince försökt att bli partiledare – och lika många gånger har han misslyckats. Men om han vinner det kommande valet tänker han enligt egen utsago bli en president för alla och under sin kampanj har Ince lovat att kämpa för demokrati i Turkiet. Erdogans tusenrumspalats skulle han förvandla till "en plats för lärande".
Meral Aksener
Internationellt liknas hon vid den brittiska "järnladyn" Margaret Thatcher. Men hos sina anhängare går hon under namnet "Asena", en mytomspunnen varghona som enligt en turkisk sägen födde tio söner, till hälften människor och till hälften vargar.
Förra året lanserade den 61-åriga tidigare inrikesministern Meral Aksener Iyi (Det goda partiet), efter att ha uteslutits ur det nationalistiska Nationella handlingspartiet (MHP) sedan hon kritiserat dess allt närmare samarbete med Erdogan.
Hon är den första kvinnliga presidentkandidaten i Turkiets historia. Men hennes bakgrund i MHP kan ställa till problem, eftersom den nationalistiska stämpeln riskerar att stöta bort kurder – som utgör omkring en femtedel av väljarkåren.
Selahattin Demirtas
När det prokurdiska Folkens demokratiska parti (HDP) tog sig över tioprocentspärren i parlamentsvalet 2015 tillskrevs den dåvarande partiledaren Selahattin Demirtas mycket av framgångarna. Han hyllades som en kurdisk motsvarighet till USA:s tidigare president Barack Obama med kraft att kunna stoppa Erdogans maktambitioner.
Men tre år senare kämpar HDP i motvind. Partiet har drabbats hårt av de breda tillslag som har blivit vardag i Turkiet efter kuppförsöket och Demirtas sitter frihetsberövad sedan 20 månader tillbaka. Regeringen anklagar HDP för att ha kopplingar till det terrorstämplade Kurdistans arbetarparti (PKK), vilket de förnekar.
45-årige Demirtas är inte längre partiledare, men att han riskerar ett fängelsestraff på 142 år har inte hindrat honom för att driva sin kampanj från sin cell i Edirne.
Temel Karamollaoglu
Turkiets största islamistiska parti, Lyckopartiet (SP), leds sedan 2016 av 77-årige Temel Karamollaoglu. I en intervju med brittiska The Guardian räknar han upp en rad saker som han anser att Erdogan har misslyckats med och som har motiverat honom att ställa upp som presidentkandidat: hög arbetslöshet, ökat handelsunderskott, kaotisk utrikespolitik, frysta förhandlingar om EU-medlemskap samt bristande rättigheter under det undantagstillstånd som råder sedan kuppförsöket.
Islamisterna, som tidigare var ideologiskt allierade med presidenten, har gått med i den koalition av fyra partier som hoppas på maktskifte. Karamollaoglus vision för framtiden är ett Turkiet som styrs sekulärt och där religion och stat kan samexistera utan problem. Han hoppas också på en utrikespolitik baserad på dialog och diplomati, med närmare band till andra muslimska länder.
Dogu Perincek
76-årige Dogu Perincek kallar sig själv en "vetenskaplig socialist" med rötter i maoismen. Men han förespråkar också turkisk ultranationalism och hans parti, Patriotiska partiet (Vatan), är lite för egensinnigt för de flesta väljare i Turkiet.
Bland hans vallöften finns bland annat ett förbud mot prokurdiska HDP, fördjupade militära och ekonomiska band med Ryssland, en inbjudan till Syriens diktator Bashar al-Assad till Ankara och en fördjupad offensiv mot den kurdiska YPG-milisen i norra Syrien.
Perincek har varit politisk aktiv i Turkiet sedan 1960-talet, men fick internationell uppmärksamhet när Europadomstolen 2015 gav honom rätt att förneka att massmorden på armenier i Osmanska riket 1915 utgjorde ett folkmord.