Protester mot Sudans styrande militärråd i huvudstaden Khartum.
Protester mot Sudans styrande militärråd i huvudstaden Khartum.

Flera dödsoffer och många skadade i Sudan

Sju personer har dödats och över 180 skadats i söndagens protester i Sudans huvudstad Khartum, uppger landets statliga nyhetsbyrå.

ANNONS
|

Söndagens marsch för att kräva en övergång till civilt styre var den första stora manifestationen sedan den 3 juni, då över 100 demonstranter uppges ha dödats av soldater.

Enligt en läkarorganisation allierad med proteströrelsen krävdes fem dödsoffer. Uppgifterna om sju döda kommer från hälsovårdsdepartementet.

"På sjukhus i huvudstaden och i provinserna finns det flera som är allvarligt skadade av militärrådets milisers kulor", uppger läkarrådet enligt nyhetsbyrån AFP.

Mohamed Hamdan Dagalo, vice ledare i Sudans militärråd och RSF-milisens befälhavare, sade i statlig tv att okända krypskyttar har skjutit fem eller sex civila och tre paramilitära soldater i Khartum, rapporterar Reuters.

ANNONS

- Skyttarna som skjuter på människor kommer att ställas inför rätta, sade Dagalo, utan att precisera ifall någon av de skjutna dött.

Stor protest

Under söndagseftermiddagen tågade tusentals mot presidentpalatset i Khartum. Polisen sköt tårgas mot demonstranter, uppger nyhetsbyrån AFP:s korrespondent. Och enligt vittnen har polisen avlossat skott i luften när demonstranterna tog sig mot försvarsdepartementet.

Över 120 människor ska ha dödats den 3 juni och i ytterligare attacker under dagarna som följde, enligt en läkarorganisation lojal mot proteströrelsen.

Förhandlingarna med den militära juntan, som tog makten efter att ha avsatt president Omar al-Bashir i en statskupp den 11 april, föll samman.

Samahir al-Mubarak – talesperson för proteströrelsens mest framträdande organisation Sudanese professionals association (SPA) – sade till TT i veckan att känslan på torget efter att al-Bashir störtats var obeskrivlig.

- Det var en sammanslutning av folk från alla etniska och kulturella grupper, alla åldrar. Den speglade vårt lands själ och hjärta. Men framför allas ögon bröt den samman. Soldaterna spred död och fasa där vi hade sjungit, dansat och uttryckt fredliga krav på demokrati. De spolade ner allt i rännstenen. Det var svårt att förstå, sade hon.

ANNONS

"Ett kuppråd"

Sedan dess har både Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed och Afrikanska unionen försökt medla mellan militärrådet och proteströrelsens politiska koalition Forces of Freedom and Change (FFC). Hittills utan framgång.

Etiopiens förslag, som accepterades av proteströrelsen men avfärdades av juntan, förordar bland annat en övergångsregering bestående av både militärer och civila, men med en civil majoritet.

Nu börjar tålamodet tryta inom proteströrelsen, som anser att rådet förhalar processen.

- Först och främst – vi kallar dem inte längre ett övergångsråd. De har visat tydligt att de inte har för avsikt att lämna över makten till folket, trots våra försök att föra samtalen framåt. De är ingenting annat än ett kuppråd, säger Samahir al-Mubarak.

RSF-milisen, som föddes ur den fruktade Janjawidmilisen i krigets Darfur, belägrade på söndagen Khartum.

Vill ha utredning

Deras befälhavare Mohamed Hamdan Dagalo, kallad "Hemedti", har utlovat att de ansvariga för attacken den 3 juni ställs inför rätta. Men det löftet klingar falskt hos aktivisterna, som menar att Hemedti själv är högst ansvarig. Proteströrelsen kräver i stället en oberoende utredning.

- RSF-milisen syns i dag vid varje torg, och varje bro. De går runt med piskor och batonger. Vi hör fortfarande vittnesmål om att de misshandlar folk, eller plundrar folks affärer och hem, sade Samahir al-Mubarak.

ANNONS

I lördags hindrade beväpnade män från RSF ett antal protestledare från att hålla en presskonferens, säger Ahmad al-Rabi, en av ledarna, till nyhetsbyrån AFP.

Men proteströrelsen är obeveklig, sade Samahir al-Mubarak inför söndagens marsch.

- Vi vill visa att vi inte viker oss för militären. De kan inte bryta ned vår revolution. Under två månader i våras fick vi smaka på den frihet som förvägrats oss i hela våra liv. När det äntligen befinner sig inom räckhåll är det omöjligt att backa.

TT

Bakgrund: Protesterna i Sudan

Den 19 december 2018 gav sig hundratals demonstranter ut på gatorna i Atbara och andra städer i Sudan för att protestera mot en tredubbling av brödpriset efter avskaffade livsmedelssubventioner. Vid det laget hade landet redan haft underskott på bröd i tre veckor, mitt under kraftig inflation.

Protesterna spreds till bland annat huvudstaden Khartum. Demonstranterna skanderade "frihet, fred, rättvisa" och krävde regimens fall. Polis och militär kallades in mot demonstranterna och flera personer dödades.

Den 11 april avgick president Omar al-Bashir, som styrt Sudan sedan en militärkupp för 30 år sedan. Han ersattes av en militärjunta som har sagt att den planerar att styra under en övergångsperiod. Förhandlingar inleddes mellan militärrådet (TMC) och proteströrelsen, ledda av paraplyorganisationen Forces for Freedom and Change. Men förhandlingarna gick i stå när rörelsen krävde civilt styre och parlament, medan militären ville bevara sin majoritet i regeringen.

Därefter inledde proteströrelsen en sittstrejk framför arméns högkvarter i Khartum. Militären försökte vid flera tillfällen förmå demonstranterna att avbryta denna och sluta blockera transportvägarna till Khartum. Under maj dödades fem personer och flera skadades i samband med protesterna.

Den 1 maj gav Afrikanska unionen (AU) militären en tidsfrist på 60 dagar för att lämna över makten till en civil övergångsmyndighet och hotade med uteslutning om fristen inte hålls. I slutet av maj bröt förhandlingarna mellan juntan och proteströrelsen samman helt. Parterna hade dessförinnan enats om att en övergångsregering skulle bildas och sitta i tre år och att fria demokratiska val därefter skulle hållas.

Den 3 juni öppnade soldater eld mot demonstranter som deltog i sittprotesten i Khartum. Enligt läkare med kopplingar till oppositionen dödades runt 120 personer, medan myndigheter gör gällande att det handlar om lite drygt 60. Ett stort antal kvinnor våldtogs. Förhandlingarna avbröts omedelbart av proteströrelsen, som uttryckt att de tappat förtroende för militärrådet.

Flera medlingsförsök har gjorts från Etiopien och Afrikanska unionen. Parterna har inte lyckats komma överens.

ANNONS