Farid Ahmeds hustru dödades i attackerna mot moskéerna i Christchurch.
Farid Ahmeds hustru dödades i attackerna mot moskéerna i Christchurch.

Familjerna vill begrava sina döda

Ännu har inte alla offer från massakern i Christchurch identifierats. Men de sörjande familjerna har redan börjat planera begravningarna, trots att många hinder återstår.

ANNONS
|

Det muslimska samfundet i Christchurch, ett tusental personer bara vid al Noor-moskén, tvingas ställa svåra frågor:

Hur ska offren begravas? Individuellt eller alla tillsammans?

Och när?

Hittills har de inte fått många svar. Enligt tradition ska begravningar helst ske inom ett dygn, men redan på fredagen insåg de religiösa ledarna att det inte skulle gå. Polisens arbete fick företräde.

Ännu på söndag eftermiddag lokal tid var osäkerheten stor. Farid Ahmed, som förlorade sin hustru Husna i dådet, säger till TT:s utsände och andra journalister på plats att han inte vet.

ANNONS

- Vi har inte fått några besked. Det ska vara nya möten senare i dag, men jag vet inte.

Under kvällen fick han och övriga veta att gravar börjat grävas på Memorial park-kyrkogården nära Linwood-moskén, en av platserna för attentatet. Där ska offren få vila tillsammans.

Religiösa rådgivare

Premiärminister Jacinda Ardern sade under söndagen att de döda skulle börja överlämnas till familjerna, men bara några få. Förhoppningen är att alla ska ha lämnats tillbaka på onsdag.

Det är bråttom att identifiera alla offer. Polisen har skickat 90 obducenter och annan personal specialiserad på att identifiera offer från katastrofer.

Amjad Ali, assisterande rektor vid Al-Madinah skolan i Auckland och rådgivare i religiösa frågor, är en av ett tjugotal religiösa rådgivare som har kommit till Christchurch, både från Nya Zeeland och Australien, för att stötta och hjälpa till med det praktiska. Inte heller han har säkra besked.

- Som jag har förstått det kommer alla begravas enskilt. Men antagligen på samma ställe, säger han och är orolig över hur de ska hinna med att genomföra en ghusl, en renings- och böneceremoni för den som dött.

ANNONS

Även extrapersonal för det har flugits in.

- Vårt samfund är i sorg, de flesta kan inte ta in vad som har hänt. Men det viktigaste för dem är begravningarna, fortsätter Amjad Ali.

- Men alla familjer har naturligtvis individuella önskemål. Det är en stor fråga, en internationell fråga med offer från många länder.

Stöd från hela landet

Familjerna får en liten tröst av det nyzeeländska folkets stöd, både kondoleanser och faktiska åtgärder. Flera lokala medier uppger att landets invånare på bara två dagar samlat in fem miljoner dollar (cirka 32 miljoner kronor) till offrens familjer.

Men först kommer alltså begravningarna, oavsett när de kan genomföras.

Christchurch, TT:s utsände

Fakta: Massakern i Christchurch

Vid 13.40 på fredagen lokal tid (01.40 svensk tid) gick en beväpnad person in i al Noor-moskén i centrala Christchurch och öppnade eld, mitt under fredagsbönen. Den andra skottlossningen ägde rum i Linwood-moskén, men den exakta tiden är inte känd.

50 personer dödades i skjutningen, enligt polisen. Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern kallar dådet för en välplanerad terrorattack.

Enligt polisen oskadliggjordes två sprängladdningar i bilar.

28-årige australiern Brenton Tarrant har häktats misstänkt för mord.

Den misstänkte skytten sände dådet på Facebook. Strax före attacken publicerades något som kan liknas vid ett manifest i sociala medier och forum på internet. Att texten verkligen skrivits av gärningsmannen är inte bekräftat, men mycket tyder på det.

I manifestet hänvisar gärningsmannen bland annat till terrordådet i Stockholm den 7 april 2017. Han skriver att han ville hämnas den elvaåriga flicka som dödades på Drottninggatan. Han uppger också att han haft kontakt med den norske terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik, och uttrycker även stöd för Anton Lundin Pettersson, som låg bakom skolattacken i Trollhättan 2015.

ANNONS