Rasmus Paludan, till höger, under en debatt i den danska kanalen TV2 den 10 maj.
Rasmus Paludan, till höger, under en debatt i den danska kanalen TV2 den 10 maj.

Extremhögern redo ta plats i Danmarks finrum

År av kraftiga skärpningar av dansk invandringspolitik är inte nog. Högerextrema Stram Kurs vill förbjuda islam och deportera hundratusentals människor som man utmålar som ett hot mot nationen. Partiet väntas ta flera mandat i folketingsvalet i veckan.

ANNONS
|

Rasmus Paludan var länge främst ett internetfenomen. De hundratals Youtube-videorna på Stram Kurs konto har visats närmare 25 miljoner gånger.

Många av filmerna dokumenterar Paludans provokativa demonstrationer runt om i Danmark där han bland annat bränner koranen och delar ut djupt nedsättande bilder av profeten Muhammed. Men det var först i april i år, under ett besök i stadsdelen Nørrebro i Köpenhamn, som han fick den uppmärksamhet han hade hoppats på.

Tumult uppstod sedan några personer försökte angripa Paludan och oroligheterna urartade senare i kravaller.

Vill skapa konflikt

Händelserna slogs upp stort i medierna. Plötsligt tog den dittills tröga kampanjen för att samla stöd för att kunna ställa upp i folketingsvalet fart. På knappt två veckor nådde Stram Kurs, bildat i juli 2017, upp till de 20000 namnunderskrifter som krävs.

ANNONS

- Vi gör det naturligtvis för att provocera. För att skapa en konflikt som visar hur våldsamma muslimer är, har Paludan sagt om sin strategi i en intervju med Ekstrabladet.

Under våren har partiledaren blivit inbjuden till flera tv- och radiosända debatter.

Massutvisningar

Länge präglades valrörelsen av välfärdsfrågor och klimatet. Invandring och integration – där flera av de stora partierna inklusive Socialdemokratiet omfamnat det numera rumsrena Dansk Folkepartis (DF) strikta linje – såg ut att få maka på sig. Men frågorna har åter hamnat högt på agendan under valspurten.

Knappt 3600 personer sökte asyl i Danmark i fjol, jämfört med 21500 i Sverige. De många åtstramningarna i dansk invandringspolitik är dock långt ifrån nog för Stram kurs som plockar röster från ett stagnerande DF och enligt opinionsmätningarna spås nå över tvåprocentsspärren till folketinget.

Rasmus Paludan går till val på att skapa ett Danmark enbart för dem han definierar som "etniska danskar". Han vill utvisa upp till en halv miljon människor som han stämplar som främlingar. Den hätska retoriken är framför allt riktad mot muslimer, som ska fråntas rätten att utöva sin religion.

ANNONS

Dömd för rasism

Nyligen dömdes partiledaren till ett 14 dagars villkorligt fängelsestraff för att i en av sina videor ha uttalat sig rasistiskt om människor med afrikansk härkomst. Paludan, som själv är advokat till yrket, har överklagat domen.

2017 ställde Rasmus Paludan upp som kandidat i kommunvalet för partiet Nye Borgerlige som delar Stram Kurs hårda linje mot invandrare och också har chans att ta plats i parlamentet. Paludan lämnade självmant partiet för att undvika att bli utesluten sedan han i ett tal bland annat sagt att "de utländska fiendernas blod kommer att hamna i kloakerna".

Själv hävdar Rasmus Paludan att han inte drivs av hat mot någon grupp i samhället.

TT

Fakta: Rasmus Paludan

Rasmus Paludan föddes den 2 januari 1982.

Växte upp i Hornbaeck som den äldsta av tre syskon.

Utbildade sig till jurist vid Köpenhamns universitet och startade senare sin egen advokatfirma.

Inledde sin politiska bana 2003 då han blev medlem i det socialliberala partiet Radikale Venstre ungdomsförbund.

Blev först känd för en bredare allmänhet 2007 då han startade en hemsida där han hängde ut cyklister som bröt mot trafikregler.

Gick 2017 med i Nye Borgerlige och blev utnämnd till partiets kandidat till kommunvalet i Köpenhamn.

Bildade senare samma år partiet Stram Kurs sedan han på grund av sina uttalanden inte längre var välkommen i Nye Borgerlige.

Fakta: Folketingsvalet

Den 5 juni har Danmark val till folketinget. Det krävs två procent av rösterna för att ett parti ska ta sig in i parlamentet.

Till årets val ställer totalt 13 partier upp. Nio av dem är i dagsläget representerade i folketinget.

Nye Borgerlige, Stram Kurs och Klaus Riskjær Pedersen (ett parti som bär partiledarens namn) är nya partier i valet. Kristendemokraterne, som bildades 1970 men åkte ur folketinget 2005, ställer också upp.

Totalt ska 179 mandat fördelas, varav 4 är vikta till partier på Grönland och Färöarna (2 mandat var).

Danmark har liksom Sverige fyraåriga mandatperioder, men det är upp till statsministern att bestämma när valdagen ska infalla. Det ska ske minst tre veckor före valet och denna gång utlyste statsminister Lars Løkke Rasmussen datumet knappt en månad (den 7 maj) före valdagen.

ANNONS