Kriget i östra Ukraina, och Rysslands annektering av Krim, har fått opinionen i landet att skifta, enligt forskningsledaren Jakob Hedenskog. Arkvibild.
Kriget i östra Ukraina, och Rysslands annektering av Krim, har fått opinionen i landet att skifta, enligt forskningsledaren Jakob Hedenskog. Arkvibild.

Expert: Kriget har stärkt västkrafter i Ukraina

De senaste årens utdragna konflikt med Ryssland har stärkt den västvänliga opinionen i Ukraina. Bara en handfull av kandidaterna i det stundande presidentvalet i Ukraina är öppet proryska.

ANNONS
|

Ihor Kontjevytj tänder ett ljus vid en grav. Där ligger hans bror, Taras; ett av krigets offer i östra Ukraina.

I söndagens val tänker Ihor Kontjevytj rösta för ett helt fritt och självständigt Ukraina, säger han – något som hans pappa, som växte upp under Sovjetunionens flagg, aldrig ens hade kunnat drömma om.

- Jag röstade inte för Petro Perosjenko i valet 2014. Nu kommer jag att göra det, av ett enda skäl: Ryssland tycker inte om honom, säger han till Reuters.

ANNONS

Den sittande presidenten Petro Porosjenko vann presidentvalet som hölls efter Majdanrevolten i Kiev 2014, då den Moskvatrogne presidenten Viktor Janukovytj hade gått i exil.

Porosjenko ligger i täten tillsammans med två andra kandidater som båda klassas som västvänliga: den tidigare premiärministern Julia Tymosjenko, och en politisk nykomling, skådespelaren Volodymyr Zelenskij, enligt opinionsundersökningarna.

Pro-ryska röster svagare

Trenden är tydlig bland årets presidentkandidater; av totalt 39 kandidater är bara fyra öppet proryska. Det beror till stor del på att opinionen har svängt de senaste åren, enligt Jakob Hedenskog, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

- Ukraina ligger i krig med Ryssland. Det är svårt för en kandidat i dag att företräda en politik som förespråkar närmande till Ryssland, samtidigt som Ryssland bedriver en militär aggression mot landet, säger han.

2014 annekterade Ryssland Krimhalvön, i strid mot internationella lagar. Samma år inleddes också striderna mellan Ukrainas regeringsarmé och separatister, ekonomiskt och militärt stödda av Ryssland, i Donbasområdet i östra Ukraina, som består av regionerna Donetsk och Luhansk.

Delar av de två regionerna har brutit sig loss från centralmakten och bildat, ej erkända, proryska så kallade folkrepubliker.

ANNONS

Krigets konsekvenser

En och en halv miljon människor har drivits på flykt undan striderna i östra Ukraina sedan 2014. 13000 människor uppskattas ha dödats, och runt 30000 skadats.

- Det är som ett öppet sår, ett trauma, denna konflikt som bara pågår. Dessutom innebär det en enorm kostnad för Ukraina, säger Jakob Hedenskog.

Runt 5 procent av Ukrainas BNP läggs i dag på säkerhet och det militära försvaret.

- Tack vare bistånd från den Internationella valutafonden, IMF, och västländer har den makroekonomiska situationen i landet stabiliserats. Men fattigdomen är stor och ökar, säger han.

Bland de proryska kandidaterna i söndagens presidentval finns den förre vice premiärministern Jurij Bojko, som har starka band till Moskva. Flera av hans anhängare tror att samtal med Ryssland är vägen framåt för fred.

- Vad är det viktigaste just nu? Att få slut på kriget. Därför röstar jag på Jurij Bojko, säger Jevhenija Horobej, som bor i Kiev, till AFP.

ANNONS

Väljarna färre

Men de nya geopolitiska förutsättningarna har också ritat om väljarkartan. För de drygt två miljoner invånarna på Krimhalvön, där de flesta talar ryska, finns ingen möjlighet att delta i valet.

Inte heller i separatistregionerna kommer det att arrangeras val eftersom de som styr där inte tillåter det, enligt Hedenskog. För att rösta måste invånarna ta sig till de Kiev-kontrollerade områdena i Donbas.

En majoritet av de ukrainska väljarna som röstar på söndag ser ut att välja kandidater som vill närma sig EU. Detta trots ryska försök att bromsa en sådan linje i Ukraina – bland annat med desinformationskampanjer, säger Jakob Hedenskog.

- Man kan säga att president Putin, genom sitt agerande i Ukraina, har lyckats med det som ingen ukrainsk president har lyckats med tidigare: att ena befolkningen i det tidigare så splittrade landet, kring självständigheten och en pro-västlig politik.

TT

Bakgrund: Valet i Ukraina

På söndag röstar Ukraina om vem som ska bli landets sjätte president. Om ingen kandidat får absolut majoritet, alltså 50 procent av rösterna, i den första valomgången ska de två kandidaterna som fått flest röster mötas igen i en andra rond den 21 april.

Valet står i praktiken mellan tre kandidater:

Den sittande presidenten Petro Porosjenko, kallad "chokladkungen" för sin framgångsrika bakgrund som affärsman, bland annat inom konfektyrbranschen. Porosjenko valdes in i parlamentet 1998, och har sedan dess varit både utrikesminister och utrikeshandelsminister, innan han svors in som president i juni 2014.

Julia Tymosjenko, den tidigare premiärministern som 2011 dömdes till fängelse för maktmissbruk och korruption i vad både EU och USA kallar en "politiskt motiverad" rättsprocess.

Komikern och skådespelaren Volodymyr Zelenskij som hittills haft störst stöd i opinionsundersökningarna. Han blev känd genom tv-serien "Folkets tjänare", där han spelar en historielärare som oväntat blir landets president. TV-serien har nu gett sitt namn till Zelenskijs nystartade politiska parti.

Bakgrund: Annekteringen av Krimhalvön

Krimhalvön ligger i Svarta havet, kopplad till det ukrainska fastlandet endast via det smala Perekopnäset. Krim är till ytan något mindre än Småland och har cirka 2,3 miljoner invånare – majoriteten av dem etniska ryssar.

2014 ledde omfattande protester i Kiev till att den Moskvatrogne ukrainske presidenten Viktor Janukovytj flydde till Ryssland. Senare valdes den Europavänlige Petro Porosjenko till ny president.

Maktskiftet skärpte motsättningarna mellan delar av befolkningen vilket blev startskottet för utdragna strider i östra Ukraina, där separatister med hjälp av Ryssland slogs mot ukrainska regeringssoldater. På Krimhalvön byttes den ukrainskvänliga regeringen ut mot en ryskorienterad administration som begärde stöd från Ryssland.

I slutet av februari 2014 hissades den ryska flaggan vid officiella byggnader i de största städerna och det lokala parlamentet i Krims huvudort Simferopol ockuperades av beväpnade män. Två flygplatser togs också över och regeringen i Kiev pekade ut Ryssland som ansvarigt. Ryssland förnekade att ryska soldater var aktiva på Krim och hävdade att det rörde sig om lokala självförsvarsstyrkor, men erkände sedan att Moskva varit delaktig händelserna.

I mars samma år hölls en folkomröstning på Krim, som stora delar av omvärlden klassat som illegitim, om självständighet från Ukraina och om anslutning till Ryssland. Senare i mars annekterade Ryssland Krim som införlivades i Ryska federationen. Ryska styrkor fortsatte att inta ukrainska militära posteringar och Ukrainas regering gav snart order om total evakuering av all militär och deras familjer från Krim.

Detta var första gången sedan andra världskriget en europeisk stat erövrade en del av ett annat land och reaktionen från omvärlden blev stark med bland annat omfattande västerländska sanktioner mot Ryssland.

Källa: Utrikespolitiska institutet

ANNONS