Tjeckiske EU-parlamentsledamoten Jan Zahradil är toppkandidat för EU-skeptiskt konservativa partigruppen ECR, där bland andra SD ingår. Här flankeras han vid en utfrågning av Maria Demertzis från tankesmedjan Bruegel och Jim Brunsden från tidningen Financial Times.
Tjeckiske EU-parlamentsledamoten Jan Zahradil är toppkandidat för EU-skeptiskt konservativa partigruppen ECR, där bland andra SD ingår. Här flankeras han vid en utfrågning av Maria Demertzis från tankesmedjan Bruegel och Jim Brunsden från tidningen Financial Times.

EU-skeptiker hoppas på högerkoalition

Kristdemokrater och socialdemokrater har ständigt dominerat och regerat i EU-parlamentet. Nu hoppas SD:s partiallians på en större roll och en helt ny höger-högerkoalition i Bryssel och Strasbourg.

ANNONS
|

Tjeckiske EU-parlamentsledamoten Jan Zahradil gillar frihandel, Motörhead och ett betydligt smalare EU.

- Det första jag skulle göra om jag blev ordförande i EU-kommissionen vore att frysa alla förslag. Sedan skulle jag inleda en granskning och se vilka som är värda att gå vidare med och vilka som är skadliga för tillväxten, förklarar Zahradil för nyfikna åhörare på ett frukostmöte i Bryssel.

ANNONS

Särskilt sannolikt är det visserligen inte att den politiskt trots allt tämligen lättviktige 56-åringen från Prag verkligen kan bli bas för EU-kommissionen. Men han är ändå toppkandidat inför EU-valet för EU-parlamentets just nu tredje största partigrupp, vilket fått både företagslobbyister och människorättsorganisationer att vilja höra vad han egentligen vill.

Ingen Le Pen

Zahradil tillhör EU-skeptiskt konservativa partigruppen ECR, med bland andra brittiska Konservativa partiet och polska Lag och rättvisa som medlemmar, tillsammans med Sverigedemokraterna (SD), Sannfinländarna och Dansk Folkeparti.

De tre sistnämndas medlemskap har väckt frågor om hur långt ECR kan tänka sig att gå för att släppa in ytterlighetspartier på högerkanten.

Zahradil placerar själv gränsen vid franska Nationell samling.

- Vi är definitivt inte redo att acceptera Marine Le Pen. Vi har principer som alla partier måste uppfylla, säger toppkandidaten.

SD stannar

Inte heller för italienske inrikesministern Matteo Salvini verkar det bli något medlemskap, åtminstone inte just nu. Den eldfängt EU-skeptiske och invandringsfientlige Salvini väntas på måndag dra igång sitt kampanjande inför EU-valet och då lansera en allians med andra likasinnade partier, som österrikiska FPÖ och tyska AFD.

ANNONS

Därmed stängs uppenbarligen dörren för en ännu bredare EU-skeptisk allians tillsammans med ECR.

- Det kapitlet är just nu avslutat. Men om han ångrar sig så är han välkommen att ansöka om medlemskap, säger Jan Zahradil.

SD har nämnts som en tänkbar överhoppare till Salvini-sidan, men avfärdar det rakt av.

- Nej. Vi har haft som mål hela tiden att hamna i ECR-gruppen med andra konservativa partier. Vi känner att vi är i rätt grupp nu, säger EU-parlamentsledamoten Peter Lundgren.

Högerkoalition?

Genom åren har EU-parlamentet ständigt dominerats av två stora block, socialdemokratiska S&D och kristdemokratiskt konservativa EPP, som i princip skapat en "stor koalition" när det gäller att förhandla och enas om de tunga lagförslagen.

I årets EU-val väntas emellertid framför allt S&D tappa rejält, vilket får Jan Zahradil att hoppas på ett mer utpräglat högersamarbete.

- Naturligtvis skulle jag bli glad om det tar slut för den stora koalitionen och en mer ideologiskt sammanhängande koalition kan skapas, kanske med EPP, liberalerna och oss. Jag hoppas på en mer företagarvänlig majoritet, säger Zahradil i Bryssel.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Partigrupperna i EU

Ledamöterna i EU-parlamentet sitter samlade i olika partigrupper, vars storlek och samarbete med övriga grupper avgör hur stark ställning de får när det gäller fördelning av tunga utskottsposter och talartid. För att bilda en partigrupp krävs minst 25 ledamöter från minst sju länder. För närvarande finns sju formella grupper:

Årets EU-val hålls den 23–26 maj.

Fakta: Toppkandidater i EU-valet

Vem som ska bli nästa ordförande i EU-kommissionen föreslås av EU:s stats- och regeringschefer, som enligt Lissabonfördraget ska ta "hänsyn till EU-valet".

EU-parlamentet anser att det betyder att stats- och regeringscheferna ska välja någon av de särskilda toppkandidater som de olika partigrupperna utsett på förhand. Systemet infördes inför valet 2014, som slutade med att konservativa EPP:s toppkandidat Jean-Claude Juncker blev ny kommissionsordförande.

Om stats- och regeringscheferna kommer att acceptera systemet även i år är fortsatt osäkert. Partigrupperna har ändå lanserat följande toppkandidater:

  • Manfred Weber (Tyskland) för kristdemokratiskt konservativa EPP
  • Frans Timmermans (Nederländerna) för socialdemokratiska S&D
  • Jan Zahradil (Tjeckien) för EU-skeptiskt konservativa ECR
  • Margrethe Vestager (Danmark), Guy Verhofstadt (Belgien), Violeta Bulc (Slovenien), Emma Bonino (Italien), Nicola Beer (Tyskland), Luis Garicano (Spanien) och Katalin Cseh (Ungern) för liberala Alde
  • Ska Keller (Tyskland) och Bas Eickhout (Nederländerna) för De gröna samt Oriol Junqueras (Spanien) för regionala EFA
  • Nico Cué (Belgien) och Violeta Tomic (Slovenien) för vänsterpartistiska GUE/NGL

De två minsta partigrupperna i EU-parlamentet, EU-kritiska EFDD och ENF, har ännu inte utsett någon toppkandidat.

ANNONS