Europaparlamentet. Arkivbild.
Europaparlamentet. Arkivbild.

EU-parlamentet strävar mot skärpta klimatmål

Strategierna för att nå ett klimatneutralt EU år 2050 måste skärpas. Det anser Europaparlamentet, som röstat fram en plan för hur utsläppen ska minska.

ANNONS
|

Europaparlamentet antog resolutionen om hur EU ska minska utsläppen av växthusgaser och nå sina klimatmål för år 2050 med 369 ja-röster, mot 114 nej-röster. 40 röster lades ner.

Resolutionen, som inte är bindande, betonar bland annat att man måste skärpa och anpassa de kortsiktiga klimatmålen till år 2030.

Bland annat höjs målet för minskade utsläpp fram till år 2030. Tidigare var målet 40 procent minskade utsläpp, som nu ökas till 55 procent.

Stor majoritet

EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C) menar att den nya resolutionen har en stor betydelse, dels har den fått stor uppslutning i parlamentet, dels är den ett viktigt underlag som går att återkomma till vid lagstiftningar, menar han.

ANNONS

- Det viktigaste är att parlamentet är enigt om att vi ska nå klimatneutralitet 2050, och att vi äntligen banat väg för hur vi ska nå dit. I den här resolutionen höjer vi ambitionerna, och säger att vi behöver revidera lagstiftning och klimatmål under nästa mandatperiod så att vi kan höja de här målen, till exempel, säger Fredrick Federley till TT.

"Färdplan för Parisavtalet"

EU-parlamentsledamoten Jytte Guteland (S) säger att resolutionen blir en färdplan framåt för att leva upp till Parisavtalet från 2015.

- Det här blir vägledande för all lagstiftning i medlemsländerna. Parlamentet markerar idag, när vi säger hur den långsiktiga klimatstrategin ska se ut och det ger en tyngd i klimatförhandlingarna mot rådet framöver, säger hon.

I resolutionen föreslås det även att minst 35 procent av EU:s forskningspengar ska gå till projekt som är kopplade till klimatet.

ANNONS

Senast nästa år ska EU ha antagit en strategi som är bindande för hur man ska uppnå långsiktiga klimatmål om ett klimatneutralt EU år 2050.

TT

Fakta: Parisavtalet

Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal för att motverka den globala temperaturhöjningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla den globala medeltemperaturen väl under två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad, vilket kallas för 1,5-gradersmålet.

USA lämnade Parisavtalet i juni 2017.

Om världen blir 1,5 grad varmare väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre: 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.

Källa: WMO, FN och SMHI.

ANNONS