Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Taner Kilic, ordförande i Amnestys turkiska sektion, riskerar 15 års fängelse på anklagelser som Amnesty hävdar är helt ogrundade. Bild: Lefteris Pitarakis/AP/TT

Dom mot svensk IT-konsult i Turkiet skjuts upp

Den svenske IT-konsulten Ali Gharavi står åtalad för terrorbrott tillsammans med tio andra människorättsaktivister. I dag skulle domarna ha fallit i Istanbul – men rättegången skjuts upp igen.
– Det är en otrolig frustration, säger Anna Lindenfors, svenska Amnestys generalsekreterare.

De åtalade kallas "Istanbul 10" – en grupp människorättsaktivister som samlades för en konferens om IT-säkerhet på en ö utanför Istanbul den 5 juli 2017. De greps av turkisk polis, anklagade för att ha planerat att störta regimen.

Men trots över två års väntan och åtta förhandlingar föll inga domar under tisdagen. Processen har skjutits upp till den 27 november.

– Det är en otrolig frustration. Vi hade alla hoppats på, i bästa fall, frikännande domar i dag. Den överhängande känslan är att vi bara vill få det här uppklarat nu, säger Anna Lindenfors, som var på plats i rättssalen i Istanbul, till TT över telefon.

Svensk åtalad

Ali Gharavi och en tysk aktivist var inbjudna som experter till konferensen. Båda två satt fyra månader i säkerhetsfängelset Siliviri utanför Istanbul innan de släpptes mot borgen och tilläts lämna Turkiet.

Som bevis mot Ali Gharavi har åklagaren pekat på en karta som hittats i hans ägo. Den ska, enligt åtalet, visa Turkiet som ett "etymologiskt annorlunda land och förbundet med en separat stat".

Ali Gharavi har tillbakavisat anklagelserna och säger att han använde kartan i utbildningssyfte, och att den handlade om vilka språk som talas i regionen.

Anklagas för app

Utöver de tio som greps den 5 juli prövas också Taner Kilic, som är ordförande i turkiska Amnesty. Han greps en månad tidigare, anklagad för att ha appen ByLock installerad på sin telefon – en app som turkiska myndigheter hävdar endast används av Gülenrörelsen. Predikanten Fethulla Gülen anklagas av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för att ligga bakom kuppförsöket i juli 2016.

Men enligt Amnesty, som sett polisens utredning, fanns inga bevis för att Kilic hade laddat ned appen.

– Två år har gått, och än har inga som helst bevis presenterat för att stödja de här allvarliga anklagelserna. Vi kräver att samtliga åtalade villkorslöst frias, säger Anna Lindenfors.

Taner Kilic släpptes mot borgen i augusti 2018, men åtalet mot honom kvarstår. Åklagaren har yrkat på 15 års fängelse, enligt Amnesty.

Svenske Ali Gharavi och tyske Peter Steudtner när de släpptes mot borgen efter fyra månader i häktet för två år sedan. Bild: Emrah Gurel/AP/TT

TT

Den 5 juli 2017 var en grupp människorättsaktivister samlade på ett hotell på ön Büyükada strax sydost om Istanbul när turkisk polis avbröt mötet och förde deltagarna till en polisstation.

Tio personer greps: Amnestys Turkietchef Idil Eser, sju andra människorättsaktivister samt två internationella experter – svensken Ali Gharavi och tyske Peter Steudtner.

Mötet ska enligt Amnesty ha handlat om digital säkerhet och Ali Gharavi var där i egenskap av utbildare, tillsammans med Steudtner.

Ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kilic, var fängslad sedan tidigare. Han greps den 6 juni, misstänkt för att stå nära predikanten Fethullah Gülen, som befinner sig i exil i USA och som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar för att ligga bakom kuppförsöket i juli 2016.

De gripna anklagas i svepande ordalag för terrorrelaterade brott – däribland medlemskap i och stöd till en ”väpnad terrororganisation”.

Källor: Svenska Amnesty, Amnesty International, Hürriyet