År 2050 kan månen ha koloniserats av Kina. Invånarna på landets månbas odlar potatis, kålväxter och mal ner mjölmaskar för att få protein. Eller så är det den amerikanska flaggan som om ett par decennier hissas på månen, av astronauter som pendlar dit från en rymdbas i omlopp.
Slaget om herraväldet över vår närmaste himlakropp kan bli avgörande när kapplöpningen mot världsrymden trappas upp.
Ryssland efter
Under Kalla kriget använde stormakterna rymden som en arena för att visa musklerna. Maktkampen drev fram den teknologiutveckling som till slut landade amerikanerna på månen. Det fick också luften att pysa ur rymdstriden. I den kapplöpning som nu trappas upp har aktörerna ändrats.
- Ryssland har hamnat i en återvändsgränd. De har fokuserat så mycket på raketer att de har halkat efter med vetenskapen, säger Olle Norberg, tidigare generaldirektör vid Rymdstyrelsen.
I stället har Kina vuxit till en allt mer realistisk utmanare till USA uppe bland stjärnorna och Pekings ambitioner är allt annat än modesta. 2020 planerar man att landa på Mars och två år senare ska landets version av den internationella rymdstationen ISS – "Det himmelska palatset 2" – skjutas upp.
- För Kina är det mer prestige. De har ett behov av att inför både den egna befolkningen och världen visa på framsteg. Men de har också skaffat sig enorm kompetens, säger Norberg.
Vill ha månbas
2013 blev Kina det tredje landet att landa en sond på månen. Om några veckor skickar de upp "Chang’e 4", den första sonden att landa på månens baksida, där den ska göra biologiska experiment. Försöket är tänkt att följas av "Chang’e 5", som ska börja bygga människobasen.
En månbas är också USA:s ambition. Sedan 2017 har landet uttalade planer på att återigen ta människor till månen. Till att börja med ska man sätta en liten rymdstation i omloppsbana runt månen och från den kan man göra nedstigningar. Med en rymdbudget ungefär dubbelt så stor som Kinas leder USA fortfarande kapplöpningen, enligt Norberg.
TT: Varför är månen så viktig, vi har ju redan varit där. Är det inte lika bra att bara åka vidare ut i rymden?
- Månen är ett bra första steg där vi kan lära oss hur det är att etablera en bas. Där kan vi bygga kunskap för att en dag kunna ta oss vidare.
Kanske ännu viktigare är månens roll som "bensinstation". Det vatten som man räknar med finns på himlakroppen kan eventuellt göras om till raketbränsle och på så sätt underlätta resor längre ut i rymden.
Privata rymdfarare
Då är det Mars det handlar om – den röda planeten som det tar åtta månader att resa till. Förutom Kina planerar USA en bemannad resa dit till 2030 och det amerikanska företaget SpaceX, grundat av miljardären Elon Musk, tänker göra ett försök redan 2024.
För det är inte längre bara stater som tävlar i kapplöpningen. Världens entreprenörer står i kö för att få sin del av rymden. Naivt, menar Norberg.
- Elon Musk säger: "Vi bara kör mot Mars, jag bygger raketen så får ni hitta på något att göra där". Men det är ett jättestort företag att ta sig dit, säger han.
Å andra sidan växer de privata aktörernas betydelse. SpaceX står för en stor del av dagens rymdtransporter, ISS kan komma att få privat finansiering och även i Kina ligger företag i omkörningsfilen mot Mars – ett resmål som dock ligger mycket, mycket långt fram i tiden, poängterar Norberg.
Fakta: Kapplöpningen i rymden
Pekings rymdbudget sägs ligga runt åtta miljarder amerikanska dollar årligen. 2013 blev Kina det tredje landet att landa en sond på månen, efter USA och forna Sovjetunionen.
2017 presenterade USA:s president Donald Trump planer på att skicka människor till månen för första gången på över fyra decennier, då Apollo 11 landade.
Fler länder har ögonen på månen, däribland Indien som vill skicka upp en månsond.
Det har diskuterats att internationella rymdstationen ISS, ett samarbete mellan USA, Ryssland, Kanada, Europa och Japan, ska pensioneras 2024, men USA och andra parter har öppnat för att låta den finnas kvar med utökad privat finansiering.
Kinas rymdbas, "Det himmelska palatset 2", kommer bara att bli en tiondel så stor som ISS.
Kinas rymdambitioner har fått USA att lova att de ska starta en rymdstyrka. Av de cirka 1000 kronor per person och år som USA spenderar på rymdteknik läggs ungefär hälften på militär sådan medan till exempel Europa knappt lägger någonting.
Källa: Nikkei, AFP, Bloomberg, LTU.
