Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Demonstranter i Barcelona protesterar med den katalanska flaggan mot att den spanska regeringen höll ett sammanträde i staden. Mötet uppfattades som en provokation.

Cirka 60 skadade under protester i Barcelona

Omkring 60 personer – både demonstranter och poliser – har skadats i samband med protester i Barcelona. Tiotusentals människor har demonstrerat under dagen i protest mot att den spanske premiärministern Pedro Sánchez valde att hålla ett regeringsmöte i Kataloniens huvudstad.

Madridregeringens beslut att samlas i Katalonien var delvis ett försök att lätta på spänningarna, men initiativet tyckts ha fått motsatt effekt. På fredagskvällen stod det klart att minst 13 personer hade gripits av polis. Och mer än hälften av de skadade är poliser, enligt de regionala myndigheterna.

- Detta är en provokation. De har kommit för att provocera oss, sade en av demonstranterna, textilarbetaren Carles Serra, till nyhetsbyrån AFP.

Vid regeringsmötet utlovades satsningar på löner och infrastruktur i regionen.

Fängslade separatistledare och självständighetsrörelsen ANC hade uppmanat till stora demonstrationer på fredagen. Tidigt på dagen blockerades ett 20-tal vägar i Barcelona och grupper av separatister drabbade samman med många av de tusentals poliser som kommenderats ut på gatorna.

Några hundra meter från platsen där regeringen samlades kastade demonstranter staket och stenar mot poliser som upprättat en barrikad.

Höjer minimilön

Vid själva mötet fattade regeringen beslut om att höja minimilönen i offentlig sektor med 22 procent – den största ökningen på över 40 år. Därtill avsatte man motsvarande närmare en miljard svenska kronor för satsningar på den katalanska infrastrukturen.

Man beslutade också att döpa en flygplats i Katalonien efter Josep Tarradellas, regionens förste president efter fascismens fall på 1970-talet. Man öppnade också för att riva upp en dom från 1940-talet, där den katalanske ledaren Lluis Company dömdes till döden via arkebusering.

Med hjälp av eftergifter och löften om större autonomi hoppas premiärminister Sánchez säkra stöd från katalanska separatistpartier – och därigenom ställningen för sin egen minoritetsregering.

Avbröt hungerstrejk

I torsdags avbröt fyra fängslade katalanska separatister en hungerstrejk efter 20 dygn. De, och ytterligare andra frihetsberövade separatister, manade till stora men fredliga protester. Samtidigt ställde sig deras parti bakom centralregeringens budgetplaner för de kommande åren.

Tidigare i höst har Sevilla varit värd för ett regeringssammanträde och Extremadura står på tur. Flyttkarusellen är en del i premiärminister Pedro Sánchez ambition att visa upp Spaniens enighet.

Men fredagen var årsdagen av det regionval som centralregeringen tvingade fram i fjol, som en följd av en olaglig folkomröstning om självständighet och utropandet av Katalonien som republik. Tajmningen tolkades av många separatister som en provokation.

Krasst konstaterande

Att syftet att visa enighet inte skulle falla så väl ut i Katalonien kan inte överraska någon. Ungefär hälften av befolkningen vill bryta sig loss från Spanien och skapa ett självständigt Katalonien.

I torsdags kväll träffades Pedro Sánchez och Kataloniens regionpresident Quim Torra i Barcelona. Redan i samband med det mötet uppstod gatuprotester och vissa oroligheter.

I ett gemensamt uttalande efter mötet enades Sánchez och Torra om självklarheten att "det existerar en konflikt om Kataloniens framtid".